och där exploderade det

som jag anat exploderade allt vid middagen

Jul, jul, strålande jul

Måste få klaga av mig innan jag exploderar. Julen har spenderats med massvis av gnällande människor och människor som avskyr varandra (vem har kommit på dem dumma idén att man ska samla släkten till högtider?). För att försöka behålla lugnet i huset får jag hela tiden se till att medla eller vara snabb med att byta samtalsämne. Resultatet är att utåt sett har det varit en ganska lugn jul, men personligen vill jag mest skaffa en rostig yxa och plågsamt hugga av allas huvuden. Eller så får man kanske inte säga... Mina familj är underbara på sitt lilla speciella sätt, men när alla är samlade under förlång tid och stessen ligger i luften, ja då blir det en riktig plåga. Nu ska dessutom min bror och hans fru komma på middag. Är det droppen som kommer få bägaren att rinna över?

Inte blir det bättre av att jag ha en uppsats som jag helt har tappat tidsplaneringen på. Vill ut och festa med alla kompisar i kväll, men måste verkligen skriva minst två sidor till.

uppsats och packning

Måste skriva minst en halv sida till på uppsatsen, men vet inte riktigt vad mer jag ska skriva. Ska skriva om handlingen i Moulin Rouge men känns som att jag redan har gjort det. Borde kanske titta lite i min bok, men har ingen energi till det. Har slått in de få julklappar jag hunnit köpa och packat inför julhelgen. Kommer nog inte att komma tillbaka till Lund förren den 28 dec då jag ändå inte ska jobba förren 29dec. Den 28e skulle jag dessutom ändå komma till Åhus för att hämta Isaac så istället för att åka fram och tillbaka får det bli några extra dagar i lilla byn. När jag packade tog jag förresten min stora resväska, fyllde den ena halvan med kläder och julklappar och den andra med massvis av dvd-filmer. Ska ju hyra ut mitt rum i andra hand när jag är i Israel och då filmerna är några av mina käraste ägodelar känner jag att jag inte vill lämna kvar dem i rummet. Tänkte jag ska ta hem lite andra saker sen efter nyår när jag ska lämna tillbaka Isaac och bilen. Då blir det nog dock mest saker och kläder som jag ändå inte använder. Har velat rensa upp här länge så ska bli skönt att få det gjort. Mitt rum är så fullt av saker som jag inte använder. Behöver t.ex. inte ha 10 grytor på hatthyllan när vi har gemensamma ute i köket.

Måste se till att bli klar med dagens sidor på uppsatsen så att jag kan få gå till sängs. Imorgon kommer att bli en lång dag då jag ska upp tidigt och åka med pappa till åhus. där måste jag sedan låna en bil och göra sista julhandlingen samt skriva minst 4 sidor till på uppsatsen. 4 sidor som dessutom ska bli början på analysen vilket innebär att jag kommer att behöva läsa igenom det jag hittills har skrivit och se om jag kan koppla in det till analysen...

sååå tröööötttttt

igår var det julfest i korridoren. jag deltog bara i själva middagen, men lyckades ändå tömma en flaska vin innan jag kom i säng vid elva-halv tolv. Jobba sedan idag 7-16 (fastän jag väl hemma upptäckte att jag egentligen inte skulle ha börjat förrens 8!) och då det inte gick någon bra buss från jobbet, gick jag in till stan. Gjorde lite julshopping och åkte sedan hem och lagade mat. Efter maten blev jag så enormt trött att jag var tvungen att ta en powernap. Nu är klockan snart 21 och jag måste skriva två sidor på uppsatsen innan jag går och lägger mig... Vill inte förstöra min planering, men samtidigt är jag helt omotiverad att skriva idag. aja, ska ut i köket och ordna ett par riskakor och sedan tvinga mig själv att skriva. Kanske jag kan kompormissa och skriva en sida?

Kan jag inte få en d-uppsats av tomten?

Är inne i en hektiskt period som troligen kommer att ta livet av mig. Under en vecka ska jag skriva färdigt min d-uppsats på minst 35 sidor samtidigt som jag jobbar långa pass och ska fira jul med släkten som har kommit ner från Västerås. Hade det inte varit för jul och jobbet hade jag nog klarat det bra, men nu blir det tight som bara den. Idag jobbade jag först 7-16 och åkte sedan direkt till skolan där jag plugga tills de stängde 19.00. Hann inte riktigt med den gräns jag hade satt för mig själv så måste få mig att göra det nu innan jag ska se en av filmerna jag skriver om och göra anteckningar om den. Sen jobbar jag hela helgen 7-16 och måste plugga efter det. Sen ska vi inte glömma att jag inte har köpt alla julklappar än och dessutom måste ta mig till Åhus. Kommer jag hinna det här? Jag måste, redan levt på nåder i mitt studentboende. Om jag inte tar de här poängen kommer de troligen slänga ut mig nästa termin. Fan, måste skriva nu innan ångesten tar tag i mig för mycket.

tvätten tar hela dagen o all energi

Något som jag tycker är det jobbigaste med att bo som jag gör är tvättning. Det hela kräver noggrann planering. Först måste man försöka se i god tid att man kommer att behöva tvätta en viss dag, sedan ska man faktiskt ha tid den dagen och se till att boka den tiden. När så dagen är kommen som du ska tvätta måste du släpa med dig den tunga tvättpåsen ner för 4 våningar och in i tvättstugan. Pga begränsningen av tvättmaskiner får du där välja mellan om du ska tvätta din vita topp med din nya röda tröja (färgar av sig vid tvätt) eller om du ska tvätta en hel maskin i 30 grader för kunna slänga in favorit yllekoftan med resten av kläderna. När maskinerna är igång får du ta dig uppåt för de fyra våningarna igen till ditt boende och där försöka göra något vettigt i 45 minuter innan tvätten är klar. Det slutar ofta med att du slappar vid teven eller datorn... Sedan är det dags att gå ner till tvättstugan igen och ta ut all jäkla tvätt och hålla tummarna på att något av de två torkskåpen (till 8 tvättmaskiner) ska vara lediga. När kläderna är inhängda får du återigen ta dig upp till ditt rum och vänta i ytterligare 50-60 minuter. Återigen gör du inget vettigt med tiden innan du tar dig ner tvättstugan. När du sedan ska börja vika ihop kläderna i påsen upptäcker du att hälften inte är torrt och du får då välja mellan att gå en runda till mellan tvättstugan och ditt rum på 4e våningen eller ta med dig de våta kläderna och göra om ditt rum till ett torkskåp. När du slutligen ska ta dig upp med all tvätt väger påsen multum och du börjar bli jäkligt trött på att gå upp för de hemska trapporna till ditt rum. Väl inne i ditt boende orkar du inte stå och packa upp alla kläder och placera in dem rätt i garderoben utan istället får de nytvättade kläderna ligga kvar i påsen tills en morgon när du är stressad till jobbet och behöver tröjan som ligger underst i påsen. På några sekunder ligger då alla kläder utspridda på golvet medan du kutar iväg till arbetet.

Saknar verkligen att ha en egen tvättstuga. För att inte tala om alla de gånger du behöver något tvättat akut, men det går inte att få någon tvättid...

pennan glöder (eller tagentbordet åtminstone)

Har skrivit lite på uppsatsen idag. Känns bra när jag skriver, men tror att jag skulle behöva öka takten lite. Är bara inne på min 4e sida... Har förresten fortfarande inte fått något svar från min handledare så tänkte att jag skickar ett mail till till henne idag och får jag fortfarande inget svar så får jag väl åka till skolan och stalka henne.

Funderar fortfarande på det här med att jag kom som 1e reserv på journalistutbildningen. Känns så typiskt, men samtidigt så skulle jag inte behöva krångla med att ansöka om att ta sabbatsår om jag inte kom in, men då får jag istället komma hem tidigare från Mellanöstern för att göra nya antagningsprov.

Antagningen

Så har då beskedet kommit som jag har väntat på; antagningen, urval 1 är klart till utbildningar VT2009. Jag har sedan tidigare varit uppe i Gbg och gjort antagningsproven till deras journalistutbildning och satt nu och höll tummarna. Tre minuter över tolv gick jag så in på studera.nu's hemsida och kollade om jag hade fått antagningsbesked. Det hade jag. Jag blev 1e reserv! Inte antagen och inte 120e reserv utan jag föll precis på målsnöret! Hur lyckas man? Aja, det är ju bara första antagningen så än har jag en chans. Vet inte riktigt hur jag ska känna inför det hela. Kanske för jag från första början inte visste hur det skulle gå för mig. Vissa dagar kändes det som att jag hade gjort väldigt bra i från mig på provet och andra dagar kändes det som att jag har misslyckats totalt...

Nu får jag ge mig till tåls till 8-9 januari för resultatet av den 2a antagningen...

Vad har jag tackat ja till?!?!

Skulle jobba natt i natt och här därför försökt sova lite extra länge. Skulle egentligen behöva försöka hålla mig i säng fram tills ett och sedan brukar jag vila en timme innan jag beger mig till jobbet. Nu ringde emellertid en från jobbet och undrade om jag inte kunde komma in redan klockan fem för de hade kris och dum som jag var sa jag ja för jag kände att jag behövde pengarna. Jag ska alltså jobba över 14 timmar inklusive natten! Och jag fick dessutom veta att jag ska jobba natt med en som snackar non stop om inte alltid så intressanta saker...

Tänker åtminstone ta med mig min dator så jag kan plugga ordentligt. Det får de ha förståelse för. På natten brukar det vara ganska lugnt så det skulle inte skada arbetet av att jag har datorn, men däremot har jag en förmåga av att bli piggare när jag har en dator till hands.

handledarens vara

Det har nu gått över en vecka sedan jag skickade in min uppsatsinledning till min handledare. Jag frågade henne om hon ville ge mig några synpunkter på den via mail eller om vi kunde boka in ett handledarsamtal. Jag frågade även efter råd om litteratur som behandlade min teori utifrån ett filmvetenskapligt perspektiv då jag inte kunde hitta några sådana böcker.

Jag har haft en känsla av att min handledare inte har gillat mig ända sedan jag hade henne som handledare till min b-uppsats. Att hon nu verkar totaldissa mig gör inte precis att dessa funderingar försvagas. Visst skulle jag kunna tjata på henne om hjälp, men stoltheten inom mig vill visa att jag minsan kan klara det här utan hennes hjälp. Att jag ska klara av att lämna in en bra uppsats innan deadline utan att behöva kräla på mina bara knän efter lite support från henne. Kanske är det dock bara min egen osäkerhet som gör att jag tror att hon medvetet dissar mig. Kanske hon bara är en av alla miljontals förvirrade människor där ute som läser ett mail och sedan glömmer att svara på det...

Mycket på gång

Hemma från julmarknader i Tyskland. Var trevligt och lagom länge (fyra dagar med resa). Köpte inte så mycket julsaker, men däremot ett par julklappar plus en hel del vin och en flaska rom.

Följde med föräldrarna hem till Åhus då jag ska på möte med biblioteksgruppen imorgon. Sedan har jag nämnd på onsdag. Tyvärr upptäckte jag nu att den ska ske på kvällen då vi även ska äta julbord. Julbord är väl kul, men jag hade planerat att gå ut i Lund på kvällen och nu blir det lite tight. Får se hur jag ska göra. Har egentligen ett annat möte på torsdagen så borde nog hålla mig i Åhus. :(

Fick förresten hem resultatet från högskoleprovet och det hade gått bättre än jag trodde. Fick 1,5! Känner mig väldigt nöjd med det. :)

Mamma och pappa ska till Dublin på nyår så då blir jag isaac-vakt. Problemet är att jag ska jobba två turer då, men tror att jag tar med honom till jobbet. Han är ju en eskiomå-hund och gillar kyla så jag kan ha honom i bilen och gå ut med honom på mina raster. Ingen av turerna är dessutom särskilt långa så det ska nog gå bra. När jag jobbar på avd B kan jag kanske t.o.m. ta in honom på jobbet. Fast han är kanske lite för busig för det... Sedan får han följa med på nyårsfirandet hos K&P i Malmö. Det blir nog också bra. Han är ju ändå mycket lugnare än vad Theia var.

Lyckades förresten få till en hygglig inledning till uppsatsen innan jag stack till tyskland. Skickade den till min handledare, men har inte fått något svar. Hon har väl i och för sig mycket att göra, men det hade ju inte skadat med lite uppmuntran...

Känns skönt att göra något bra

Yey! Jag har nu anmält mig till det "Green card"-lotteriet. Varje år lottar USA ut ett antal gröna kort till folk i länder som inte har så många immigranter till landet. Skulle vara rätt ball om man kunde vinna det!

Idag köpte jag förresten ekologisk köttfärs. Kostade i och försig dubbelt så mycket som den vanliga, men snacka om att det kändes skönt i själen. Jag äter kött och ser inget fel i att göra det, men däremot är jag emot det sätt som de flesta slaktdjur behandlas. Oftast är emellertid ekologiskt kött allt för dyrt för min skrala budget, men då köttfärs ändå är så pass billigt så kände jag att jag kunde kosta på mig det. Blev trots allt bara 38kr istället för runt 20-lappen. Helt okej.

Nu borde jag packa. Åker till tyskland imorgon för att spendera lite tid på julmarknad i Goslar. Är tillbaka igen på söndag.

Skulle i och för sig behöva skriva klart inledningen på min uppsats också så jag kan skicka iväg den till Mariah. Hm, får nog skynda mig nu så jag hinner allt.

det bultar och det bankar

Hemkommen från New York och har dragit på mig en rejäl förkylning. Inte så rejäl i att jag behöver snyta mig hundra gånger, utan snarare rejäl i att jag har en ständig huvudvärk och ingen ork. Lite hosta och snuva dras man också med. Tror dessutom att jag lyckats få någon sorts köldeksem från de långa dagarna som spenderades i NY's kyla.

Orkar inte riktigt skriva något djupare om hela resan, men den var underbar. Älskar staden och att det fanns så mycket att göra där dygnet runt!

Såg förresten nyss på filmen Thirteen. Jobbig film att se på, men kändes väldigt realistisk även om det var väldigt extrema förhållanden.

Trevlig kväll

Var på inflyttningsfest ikväll hos K&P. Blev riktigt trevligt och kul att träffa Ammar, Torsten och både Isabellerna. Tyvärr träffar man ju inte dem allt för ofta. Nu ska jag gå till kojs så att jag kan gå upp i någorlunda rimlig tid imorgon så jag hinner plugga lite till journalistprovet innan jag åker till Gbg.

R.I.P kära skinnhandskar

Idag har varit en jobbig dag på många sätt. Inte blir det bättre av att jag förföljs av en ständig ångest över vad som ska hända med mitt liv. Uppsatsen behöver bli klar, jag kan bli utslängd från mitt boende när som, jag ska skriva journalistprov i Gbg och vet inte hur det kommer att gå - klarar jag det blir det till att lämna allt det stabila i mitt liv och flytta upp till en stad jag knappt känner en kotte. Om jag inte kommer in åker jag till ett krigsdrabbat land där jag verkligen inte känner en enda kotte... Tillbaka därifrån vet jag inte heller vad som väntar mig. Kommer jag ha kvar mitt boende? Kommer jag att komma in på någon journalistutbildning och i så fall vart?

Sedan är det allt det personliga som vi nog alla har ångestattacker över, men som i mitt fall känns lite väl tunga ibland.

Förlorade mina skinnhandskar idag. Sörjer dem väldigt mycket.

Imorgon är det fest. Är inte på partyhumör, men hoppas det ska ändras tills imorgon. Min ekonomi är förresten verkligen hemsk den här månaden. Tror jag får satsa på att ta cykeln till malmö imorgon för jag har inte råd med tåget. Tur att man har dricka hemma. Fast får nog hälla i mig romen om jag ska kunna cykla till malmö utan några vantar... :(

Borttaget

Rolig historia

Jag gick efter gatan när jag blev tilltalad av en väldigt smutsig skabbig och hemlös kvinna, som tiggde om pengar till mat.

Jag öppnade börsen och tog ut hundra kronor och frågade:
- Om du får denna peng, kommer du att använda dem till vin i stället för mat?

- Nej, jag har slutat dricka för flera år sedan, svarade kvinnan.
- Kommer du att använda dem till shopping i stället för mat? frågade jag.

- Nej, jag vill inte använda min tid till shopping. All min tid går till att försöka hålla mig vid liv, svarade kvinnan.

- Kommer du att använda dem för att gå till en frisör i stället för mat? frågade jag.
- Är du inte klok, jag har inte varit hos frissan på 20 år, svarade kvinnan.

- Ok, sade jag. Du får inte pengarna, jag vill att du istället följer med mig och min man ut på middag i kväll. Den hemlösa kvinnan svarade chockad:
- Tror du inte att din man kommer bli arg om jag gör det? Jag vet att jag är smutsig och luktar förmodligen ganska illa.

Då svarade jag:
- Det är helt ok, det är viktigt för honom att se hur en kvinna ser ut när hon slutat med shopping, frisör och vin.

Peace, love and understanding - Vad är fel med det?

Såg nyss på en film som delvis handlade om religiös fanatism. Det var egentligen en skräckfilm som även handlade om utomjordiska monster, men jag tyckte att fanatismen var läskigare. Det spelar ingen roll vilken religion den tar sin grund i: fanatism där man bara ser det negativa och adrig det goda är djävulskt läskigt. Hur man bara ser hat och bestraffning men aldrig kärlek och förlåtelse. Ännu mer rädd blir jag när jag ser den enorma styrkan religiös fanatism har. Allt i från alla små sekter som finns till stora religiösa grupperingar. Hur man kan låta religion styra hela ens liv och hela samhällen. Kanske har den här utspridda fanatismen alltid funnits, men det känns som att den kryper allt närmre inpå våra liv och jag fruktar att den dag då rädsla och hat styr världen, tyvärr inte är allt för långt borta då vi redan har varit med om så många exempel då vi har låtit dessa känslor fått styra våra handlingar till hemska följder.

Ja! Men Nej!

Barack må ha vunnit, men de konservativa vindarna är fortsatt starka i USA.
Först en snabb lektion i Politik:

1. Republikanerna är mest konservativa och marknadsliberala (dvs. bryr sig mer om marknaden än om befolkningen) medan Demokraterna är något mer liberala och bryr sig lite om folket även om marknaden är viktig för dem också.

2. I en utfrågning höll alla svenska partiledare på Barack och demokraterna. Det här då både Demokraterna och Republikanerna är långt mycket mer åt höger än vad något av våra partier är (undantag om man skulle blanda Kristdemokraternas värdekonservatism med Moderaternas nyliberalism).

3. Många i Sverige har uttryckt att det inte skulle spela någon roll vem som vinner då både alternativen är lika hemska, men så är inte fallet. För amerikanernas del spelar det stor roll för livskvaliten, bl.a. då demokraterna vill få igenom en sjukförsäkring för alla och inte ha det som idag där man nekas omfattande vård för att man inte har råd att betala de enorma summorna ur egen plånbok. Även för oss i andra länder spelar det stor roll om demokraterna eller republikanerna sitter vid makten. Bl.a. har det genom historiens gång oftast varit demokraterna som har lyckats få till fredsavtal med konfliktdrabbade länder. Här bör dock påpekas att även demokraterna är en krigisk grupp. Barack har i och för sig sagt att han vill dra tillbaka lite soldater från Irak, men dessa vill han istället placera i Afghanistan.

Sammanfattningsvis är jag med och hurrar över att Barack vann, men mina förväntningar är ändå inte särskilt höga på honom. Särskilt dyster blir jag när jag tittar på de lokala val som hölls samtidigt som presidentvalet. T.ex. i Florida där Demokraterna vann, valde samma röstare att förbjuda äktenskap mellan två personer av samma kön. Observera att det inte gällde kyrkliga äktenskap som det har varit diskussioner om i Sverige, utan det var de borgliga vigslarna som dessa demokratiska röster valde att förbjuda. Samma förbjud röstades igenom i Arizona och troligtvis i California (rösträkningen är inte helt klar). I Arkansas röstade man även igenom att enbart gifta heterosexuella par får adoptera.

Många stater hade lokala val ang att begränsa de redan rejält begränsade abortmöjligheterna, men som tur var verkar inga av dessa val ha vunnit. I Californien är det dock väldigt jämt så det kan fortfarande gå igenom där.

Lägenhet

Som om inte allt vore krångligt nog så har jag nu blivit erbjuden en lägenhet på väster i lund. Verkar vara en ganska bra lägenhet, men enbart en 1a med kokvrå. Den har dock egen tvättmaskin och torktumlare. Rimlig hyra också, men jag har ju nog med problem att veta om jag ska till Gbg eller Israel. Känner inte att jag är i en situation där jag kan tacka ja till en ny lägenhet där inflytt i så fall skulle ge medan jag är i Israel. Kan dock inte låta bli att gå och titta på den. Kul att se.

Observation & reaktion

Som de flesta vet är jag inte den mest översociala människa i min korridor (rätt svårt att vara det då majoriteten av de andra i korridoren är galet översociala), men jag försöker umgås med de andra lite då och då. Oftast när jag ska laga lite mat och det är många som sitter i allrummet så blir jag dock som en mus som försöker märkas så lite som möjligt, men som inte kan låta bli att höra vad de andra pratar om. Under dessa tillfällen har jag lagt märket till något som kommit att irritera mig allt mer. Jag tycker inte att det finns någon helt igenom ond eller avskyvärd människa i korridoren, men det finns vissa som har en förmåga att säga en hel del olämpliga och nästan elaka saker om speciellt en annan person på våningen. Det kan vara småsaker och det kan vara värre saker och allt sägs bakom den här personens rygg. Jag vill egentligen säga till dem att sluta och börja tänka på vad de säger, men något hindrar mig. Kanske är det att jag är rädd att förlora min neutrala status eller så är det rädslan för att jag kanske inte är så neutral som jag har kämpat för att vara. Om de kan prata så mycket skit bakom den här andra personens rygg, vad är det som säger att de inte gör likadant bakom min rygg? Det hela känns väldigt mycket som att vi är tillbaka på grundskolan.

Krångel som skapar ångest

Vad allt ska krångla till sig.

Har varje dag jag pratat med mamma i telefon undrat om jag fått brev från Svekiv (de som har hand om Kibbutz-vistelsen i Israel). Hon har svarat nej var gång. Igår kväll när jag kom hem till Åhus hittar jag så brevet i min säng på rummet. Då har pappa, utan att säga något, lagt det där och när jag öppnar det ser jag att anmälningsavgiften ska vara betald senast till den 1 november, dvs imorgon! Jag har inte min bankdosa med mig så jag kan tidigast lägga in en betalning på lördag kväll. Som då är inne hos svekiv måndag eller tisdag...
Nästa problem är att den slutgiltiga betalningen på 9000 kr ska vara betald senast den 6 december och jag får inte reda på antagningen till journalistutbildningen förrens 9-12 december! Det är dessutom bara första antagningen. 2a antagningen är först den 8-9 januari!

Sedan har vi det här med boende i Gbg. När själva provet ska göras behöver jag någonstanns att bo natten innan. Har lite olika människor jag känner där, men vill inte tvinga mig på hos någon. Fast det känns dumt att betala vandrarhem när jag lika gärna kan bo hos någon gratis...

Sedan är jag lite orolig för boendelösningen om jag väl kommer in i Gbg. Har ställt upp mig i två olika bostadsköer, men gissar att det kommer att bli djävulskt svårt ändå att få boende. :(

Glädjebesked!

Fick idag reda på att jag blivit utvald till att vara en av de 120 stycken lyckliga människorna som för göra antagningsproven till Journalistutbildningen i Göteborg!!! I och för sig ska proven vara jättesvåra, men för mig känns det som ett enormt steg bara att lyckas ta sig fram dit! Ännu mer tur har jag att datumet för dessa prov är den 17 november, dvs dagen innan jag åker till New York: hade ju lika gärna kunnat bli dagen efter jag åkte dit! Har bokat tåg för lite drygt 400kr, men det är det värt. Man ska inte tänka för mycket i förväg, men tänk om jag skulle klara provet: då skulle jag flytta till Göteborg till våren och gå på en av sveriges bästa journalistutbildningar! Lite läskig tanke, men samtidigt otroligt frestande.

Vad mitt liv består av

Igår skrev jag högskoleprovet. Kändes inte som att det gick så jättebra, men när jag sen rättade på internet visade det sig att jag kanske har möjlighet att få 1,4 eller till och med 1,5!!! (tar fyra veckor tills man får veta exakt). Det betyder åtminstone att jag nu kanske har chans att komma in på journalistutbildningen i Gbg där de gör sitt första urval utifrån högskoleprovsresultat. :)

Jag har förresten skickat in anmälan nu till Svekiv om att jag vill jobba på kibbutz. Får se vart det blir. Jag strök att jag gärna ville komma till Yotvata och skrev istället bara att jag ville till den södra regionen (bäst väder där under jan-april).

Ska till jobbet snart. Men skönt att det ställdes om till vintertid så att det är en timme till tills jobbet. Jobbar dessutom bara 5 timmar ikväll så det är gött. Inte lika gött dock att jag sedan ska jag jobba 7-16 imorgon. :(

Kibbutz Yotvata

Måste bara visa ett foto på den Kibbutz jag har önskat om att få arbeta på i 3 månader. Mitt i öknen ligger den, öde från all civilisation. haha, jag är nog galen

Minnena av Dublin

I och med min kommande resa till Dublin så började jag titta igenom mina gamla foton därifrån och snacka om minnen! Blev helt gråtfärdig. Visst fanns det många stunder när allt kändes som ett helvete, men jag var nog även med om några av de bästa stunderna i mitt liv där. Det var så underbara människor jag lärde känna där, man levde ett fritt liv och mitt i en stad som aldrig sover.

Även om jag vet att det bara är för mig fotona väcker ömma minnen så måste jag bara dela med mig.


Här sitter man då en av de första dagarna på vandrarhemmet i Dublin. Uppklädd var jag för att ge ett gott intryck när jag sökte jobb, men inte hjälpte det då det skulle visa sig dröja en vecka innan jag fick napp (en vecka där jag gick ute varje dag och delade ut cv:s). Hann få lite (en hel del...) ångest.


Vi hade bokat in 4 nätter på vandrarhem och var så överlyckliga när vi hittade den här lägenheten mitt i centrum. Vi tre tjejer (jag, sara och Rebecca - senare Echo istället för R) delade på ett rum och två killar delade på det andra sovrummet. Lägenheten var täckt av mögel, ständigt iskall och med tvärdrag trots att alla fönster och dörrar var stängda. Den första tiden älskade vi stället trots dess brister, men så småningom kom vi alla att hata det som pesten!


Det blev mycket festande. En klassiker för mig och Sara blev att dela på en flaska dålig rom och sen hamna på köttmarknaden Q-bar trots att vi både två ville gå till nåt annat ställe. På det här fotot är jag dock på schyssta stället Pal Joes (tror jag det hette) där jag och Sara bl.a. lyckades dansa rakt in i högtalarna så vi både gjorde illa oss ganska ordentligt. Det var även efter en kväll här som Sara fällde en av de bästa kommentarerna när hon ringde och frågade vart jag var och jag svarade att jag inte visste, då frågade hon om hon skulle komma och möta mig... haha, vad jag mobbade henne för det sen. fast egentligen var jag väl den värsta som var helt vilse någonstanns i utkanten av dublin...


Vi firade även jul i Dublin och försökte skapa ett svenskt julbord. Efter maten gick vi ut för att festa, men allt var stängt. Hamnade tillslut hos en mysko kille som vi lärt känna när han tiggde om att få flytta in hos oss och vi dissade honom... Vi stannade inte länge och inte heller nyåret blev någon större succé då både jag och Sara var rejält förkylda med feber. Vi tvingade oss till att sitta uppe till tolvslaget, skålade med en klunk champange och sen gick vi och lade oss. I januari var jag hemme och hälsade på familjen i några dagar och när jag kom tillbaka till jobbet hade det kommit massa nya människor. (arbetskraften byttes ut var och varannan dag).


Dessa människor var dock enormt trevliga och det blev mycket festande ihop. Elise, den franska tjejen som jag står bredvid, blev dessutom en av mina bästa vänner där och Claudio, killen i sidan med orange tröja, ville bli tillsammans med mig. (dissade dock honom då jag bara såg honom som en god vän).


När jag 8 månader senare tillslut var tvungen att återvända till Sverige kändes det riktigt hemskt. Det blev två förvälsfester (där jobbet ordnade den ena för mig), en sorgsen middag med Sara och en sista utekväll med Sara och Echo (fotot) som jag delat några av de bästa och de värsta stunderna med i Dublin. I taxin till flygplatsen grät jag som ett barn och ville bara be chauffören att vända om.

Den närmsta tiden efter Dublin återvände jag med jämna mellanrum och hälsade på, men så småningom började alla jag kände flytta därifrån och jag har därför inte varit tillbaka på länge. Nu ska jag då dit igen och det känns pirrigt samtidigt som det känns lite sorgligt. Jag hoppas kunna få tag på Echo och kanske ett par av de jag arbetade med, men alla mina närmsta vänner är borta och troligen kommer inget vara sig likt i Dunnes där jag jobbade.

Deja vu

Så har det hänt igen. När jag slutade gymnasiet skulle en kompis följa med mig och familjen till frankrike. Allt var bokat och bestämt när hon plötsligt backade ur och sa hon inte kunde. Jag blev så otroligt arg och besviken att jag lovade mig själv att aldrig mer lite på vänner som lovar saker. Med åren mjuknade jag dock upp och börja återigen tro på att folk inte lovar saker de inte kan hålla. Speciellt inte att de ska med på en resa som de sedan bakar ur. Sedan början av augusti blev det klart att jag och en annan kompis skulle åka till dublin. Vi bokade och ordnade allt. Nu, tre dagar innan vi ska åka, meddelar hon att hon tyvärr inte kan följa med...! Anledningen var att hon missat en faktura så hon hade plötsligt inte råd längre. Så nu står jag här ensam med två flygbiljetter och ska snart åka. Det går att boka om biljetten i ett annat namn så om nån vill följa med får ni jättegärna höra av er snarast! Resan är Måndag-fredag, vi bor på vandrarhem i centrala Dublin och kostnaden för Flyget och boendet går sammanlagt bara på 1 150kr!

Jag har dock inga större förväntningar på att kunna hitta någon som kan följa med så här snart inpå så det blir väl till att åka själv och sedan i min ensamhet gå runt i stan, sitta ensam och äta och kanske t.o.m. vara så patetisk att gå ensam på krogen... jippie...

Peter Stormare

Så har man då träffat Herr Stormare. Var trevligt. Speciellt när han drog av sig tröjan. :)

____

Sitter och lyssnar på soundtracket till Hedwig and the angry inch, är helt underbar musik. Kattungen Boris ligger bredvid mig och tvättar sin päls som redan efter första måltiden blev mycket bättre än hur den var när vi hittade honom. Hela kvällen igår, när jag såg på film, låg han bredvid mig eller i mitt knä och jamade ibland om han kände att man inte hade klappat honom på länge. Han är verkligen kär och jag vill så gärna hitta ett bra hem till honom. En kompis hade först gått med på att ta honom, men sen visade det sig att hon inte kunde så nu är han åter hemlös.

Idag ska jag till malmö och träffa Zahra (en av mina kuba-kompisar) och sen hade vi tänkt gå och ta några öl, men nu kom jag på att jag ju jobbar imorgon. Aja, får väl ta en kaffe istället. Sen blir det mycket jobb: Fredag 8-16, lördag: 8-21, måndag: 8-16 och tisdag: 8-15. Mysko att det inte är någon av dagarna som jag börjar sju, men samtidigt är det skönt med en timmes extra sovmorgon.

Nu ska jag ta och se klart på Shortbus och sen ska jag sätta ut lite annonser för Boris. Borde försöka plugga lite också.

Affirmation

Fick en gammal låt på huvudet som faktiskt är väldigt bra och med en bra text. (Musikvideon är dock inte den bästa världens har skådat).




I believe the sun should never set upon an argument
I believe we place our happiness in other people's hands
I believe that junk food tastes so good because it's bad for you
I believe your parents did the best job they knew how to do
I believe that beauty magazines promote low self esteem
I believe I'm loved when I'm completely by myself alone

I believe in Karma what you give is what you get returned
I believe you can't appreciate real love 'til you've been burned
I believe the grass is no more greener on the other side
I believe you don't know what you've got until you say goodbye

I believe you can't control or choose your sexuality
I believe that trust is more important than monogamy
I believe you’re most attractive features are your heart and soul.
I believe that family is worth more than money or gold
I believe the struggle for financial freedom is unfair
I believe the only ones who disagree are millionaires

I believe in Karma what you give is what you get returned
I believe you can't appreciate real love 'til you've been burned
I believe the grass is no more greener on the other side
I believe you don't know what you've got until you say goodbye

I believe forgiveness is the key to your own happiness
I believe that wedded bliss negates the need to be undressed
I believe that God does not endorse TV evangelists
I believe in love surviving death into eternity

I believe in Karma what you give is what you get returned
I believe you can't appreciate real love 'til you've been burned
I believe the grass is no more greener on the other side
I believe you don't know what you've got until you say goodbye

"Man kan inte rädd alla"

Efter att ha offrat en nödvändig studiedag och lagat ut över 700 spänn på en rejält undernärd kattunge bad jag några nära vänner om de ville hjälpa till att skänka en liten slant. Fick som svar från en vän, som är den jag känner som lägger ner mest pengar på prydnadsföremål, att hon inte tänke skänka något då man inte kan rädda alla. Hon har naturligtvis rätt i att man inte kan det, men nu handlade det inte om att gå ut på gatorna och köpa hus till alla hemlösa, köpa upp en hel regnskog för att förhindra utrotandet av hundratals djurarter eller att betala 1000-tals kroner till svältande barn i afrika. Allt det här är bra saker som jag beundrar de som skänker pengar till, men det det här handlade om var en liten engångssumma som jag bad om för en liten, undernärd kattunge som skulle varit död inom den närmsta framtiden om ingen tagit sig an den. Jag är ingen kattmänniska och jag vet mycket väl hur många katter som dör och dödas varje dag, men när en lidande katt är mitt framför mig kan jag inte vända på klacken och lämna den kvar till sitt öde. Den kylan har jag inte inom mig även om det många gånger har jag gett mig lidande i en kall och ond värld.



Förlåt om jag gör Dig ledsen genom att vara ärlig, men det är så här jag känner och jag anser att motiveringen "man kan inte rädda alla" har använts allt för ofta när folk har valt att blunda inför andra levande varelsers lidande.

Snart flyr jag landet

Nu stänger jag av datorn och sen hörs vi inte båt mer under 11 dagar. Åker nämligen till Hollywood och Los Angeles imorgon och hoppas få träffa på några kändisar. :)

Resväskan är packad och rummet ser värre ut än någonsin då jag i panik letade igenom minsta vrå efter min reseguide och adapter. När jag väl legat och krälat i damm, rotat igenom hela garderoben och vänt upp och ner på alla möbler, så hittade jag tillslut de två saknade föremålen. De låg i resväskan... Lite typiskt mig.

Nu hoppas jag emellertid att jag har lyckats få med det mesta, men antagligen kommer jag ha glömt hälften.

Den kvävande ångan

Jag har aldrig förstått charmen med ångbastu. Ihopp om att komma underfull med det positiva som alla andra verkar finna med denna uppfinnning brukar jag göra några tappra försök att gå in i den ångbastu som badhuset i Kristianstad har. Men så fort jag har tagit några steg in och dörren stängs bakom mig får jag klaustrofobisk panik. Det känns som att den fuktiga hetten går ner i lungorna och täpper till och inte blir det bättre av att jag inte ser om det står någon eller något bredvid mig. Det hela brukar slutar med att jag snubblandes vänder om och försöker hitta dörren ut till friheten och det saknade syret.

Det var därför inte för inte som jag idag fick ångest och illamående när jag skulle tvätta. Fläktsystemet hade nämligen lagt av att fungera i den lilla källarlokalen och när jag klev in där kom det därför tät dimma på mina glasögon och den fuktiga värmen tog ett fast grepp om mig. Tillskillnad från i badhuset kunde jag dock inte vända om då jag behövde få min tvätt tvättad innan jag imorgon åker till de förenta staterna. Lite desperat försökte jag sätta saker emellan de två dörrarna som är ivägen för den friska kvällsluften. Hjälpte inte mycket då det var vindstilla och alla turktumlare och torkskåp gick på högtryck. Värst blev det när jag var tvungen att hänga in och sedan ta ut alla kläder från torskåpen som är längst in i lokalen. Kände mig fruktansvärt illamående och tittade efter närmsta papperskorg om nöden skulle kräva ut sin rätt.

Klarade mig som tur var helskinnad ur tvättstugen men vek mig nästan dubbel efter syre och friskluft när jag väl kom ut därifrån.

beslutsångest

jag har skjutit min framtid på framtiden länge nog och satt mig nu ner i ett försök att bestämma mig för vad jag ska ägna det kommande året åt. Huvudalternativen är Australien & Nya Zeeland som jag då skulle åka runt och jobba i under 6-7 månader. Jag skulle då flytta hem mina möbler till päronen och säga upp korridorrummet. Det här äventyret är något jag har velat göra länge, men samtidigt måste jag erkänna att jag har börjat känna mig lite för bunden för att säga upp min lya o lämna allt och alla i ett halvår.

Mitt andra alternativ är att behålla korridorrummet och under hösten jobba och åka till New York för att sedan januari-april åka och jobba på Kibbutz i Israel. Två resemål jag också gärna vill till. Är dock lite osäker på om Kibbutzen är lite väl mycket slavarbete då man tydligen arbetar varje dag mellan 5.30-15. Dessutom funderar jag på vad det är för andra människor som åker för att jobba på Kibbutzer. Israel är ju ett land som vänstermänniskor ofta avskyr och högermänniskor älskar, men samtidigt har Kibbutzerna en kommunistisk tradition...

Två alternativ som jag kan se både positivt och negativt med. Just nu luter det nog dock åt det andra alternativet, men då behöver jag någon kompis som har lust och möjlighet att åka till New York i en vecka eller lite mer i höst. Något som kan bli svårt då nästan alla mina kompisar kommer plugga och nog ha svårt att ta ledigt så lång tid.

Kan någon hjälpa mig att bestämma!

med fickplunta löser sig allt

bröllopet gick tillslut bra och förhoppningsvis kan allt gå tillbaka till det normala

Min familj - den mest störda

Min familj måste vara den mest störda i sverige. min bror gifter sig imorgon, min mamma blir grinig på några smågrejer och plötsligt är allt uppblåst till enorma propotioner där alla är arga på alla och där min mamma säger att hon inte tänker gå på min bror, hennes sons, bröllop! Det här över några fåniga småsaker! Det är så typiskt min familj och speciellt min mamma. Minns att det var liknande när min syster tog studenten att det var nära att det inte skulle bli nåt firande där och det var nångång jag skulle ha födelsedagsfest där det blev storbråk bara nån timme innan alla msk skulle komma och jag begav mig jätteledsen i från huset.

Hoppas dock att det här med bröllopet ska sluta lika dant som de andra gångerna, nämligen att det tillslut blir firande även om det är lite sura miner.

framtidsångest

Igår kväll kunde jag inte somna. Det är nästan klarlagt att jag inte kommer in på journalistutbildningen i lund i år. Alla i min släkt tycker att jag borde ta den i sundsvall istället, men för det första missar jag nästan hela första veckan där och deras schema är fullspäckat den veckan (känns inte som att jag skulle få världens bästa start) och dessutom vill jag inte bo i sundsvall i ett år och det är mycket annat som jag mycket hellre vill göra. Men samtidigt får jag sådan enorm ångest över att jag inte kan bestämma mig för vad exakt som jag ska göra istället. känns som att tiden bara flyger iväg och om jag ska resa bort så måste jag ordna det snarast. Funderar på att arbeta på kibbutz i Israel i 3 månader, åka till kuba igen på brigad i 3 veckor i vinter, åka med rosa bussarna i sydamerika, bo och åka runt i australien och/eller nya zeeland, bosätta mig i sthlm ett tag och ta något dåligt jobb där, åka till new york i ett par veckor... Som ni ser, mycket jag vill men omöjligt med allt. Sedan är det problemet med boende. Om jag inte studerar i lund får jag inte bo kvar i korridoren och det känns så jobbigt att behöva flytta. Tänkte dock att jag ska försöka ta tag i läskursen och uppsatsen så kan jag kanske ordna med poäng så att jag kan bo kvar ändå. Om läskursen kan bli bokförd som förra terminens poäng och uppsatsen som denna terminen så skulle det funka. Problemet är att faktiskt få uppsatsen och läskursen gjorda. Hittills har jag bara lästa ut 1 bok och nästan en till. Har då alltså tre jobbiga böcker kvar som jag sedan ska skriva om. efter det ska jag då alltså skriva en stor jäkla d-uppsats, jobba så jag har råd med hyra samt åka iväg på mina äventyr? Känns lite naivt att tro att jag ska lyckas med allt det...

Varför är det så svårt?

Jag har precis kommit hem från en fantastisk vecka i Sthlm.

gissa vad! no power again!

inget el idag heller. klockan är i och för sig bara 17.46, men alla arbetare verkar ha gått hem så det verkar som att de åter har glömt att slå på elen för mig. får göra inbrott i elskåpet igen, men det känns inte bra att riva upp tejpen de har tejpat fast. måste ju finnas en anledning till att de satt den där... väntar i 15 minuter till, sen ringer jag han som är ansvarig (gissar att han som vanligt inte har sin mobil på) och sen gör jag mitt inbrott. Ska kolla upp exakt vilken av knapparna som är min och sätta en stor lapp där till arbetarna så att de fattar att den knappen ska slås på innan de går hem för dagen. börjar bli lite irriterad...

no power

efter en natt med dålig sömn gick jag upp tidigt för att kunna åka med mamma till tåget när hon skulle till jobbet. Framme i Lund vid nio upptäcker jag att elen är av. sover i ett par timmar. fortfarande ingen el. spelar lite spel på datorn till dens batteri dör. går till reservköket och äter. ingen el när jag kommer tillbaka. någon gång under dagen har elen i hallen och badrummet kommit men inte i det stora rummet där jag har eluttagen! Vi hade fått varningar om att elen kunde vara av fram tills 18.00 så jag ger mig till tåls trots att arbetarna har gått hem för dagen. när klockan emellertid är halv sju får jag nog och ringer till den ansvarige för elen. han svarar inte. jag spelar in ett bittert meddelande, men inser att jag inte kan lita på honom. lyckas få jourens nummer från lasse och ringer dit. killen som svarar insisterar på att jag har ett elskåp i min hall trots att jag intygar att jag aldrig har sett något sådant. när jag rivit bort alla kläder i hathyllan och återigen säger till honom att det inte finns något elskåp på mitt rum accepterar han tanken, som jag sagt till honom, att elskåpet ute i korridoren även är till mitt rum. Problemet är att där är över hälften av knapparna över tejpade så att man inte ska kunna ändra dem. killen säger dock åt mig att strunta i det så jag river av all tejp och tar upp alla knappar. Jag har el och imorgon kommer nog byggarbetarna undra vem som har rivit bort all deras tejp. Klockan hade dock hunnit bli 19.00 innan jag fick min jäkla el och hela den här dagen har blivit förstörd. Jag åkte från Åhus för att fastna i stenåldern där inget fanns att göra. otroligt så beroende man är av el.

Telenors absurda fakturor

Fick en dyrare faktura än vanligt för mitt mobilabonnemang hos Telenor. Försökte därför gå in på deras hemsida och se vad det var som kostat så mycket. Kunde inte hitta någon fullständig faktura och provade därför deras kundservice via chatt. Så här avslutades det hela: (Röd text = Kundservicen. Blå text = Jag)

17:31

När du är inne på trafikspecifikationen så kan du välja i rullistan hur mycket du ringt på fasta telefoner eller i utlandet mm där inne står alla kostnader

17:31

så jag frå själv sitta och räkna ihop den totala summan då?

17:31

Ja

17:32

oki, ska gå igenom det. Tack.

17:32

Varsågod ha en fortsatt trevlig dag

17:33

är du kvar?

17:33

kom på en sak till

17:33

Ja

17:33

på många av samtalen står det 0 kr

17:33

Ja då har de ingått i din samtalspott

17:33

Du får ringa för 99kr/mån

17:34

men då kan jag ju inte kolla att allt det som är 0kr verkligen har uppgått till 99kr

17:34

Jo du får räkna på antalet minuter sedan *69öre

17:34

jisses, ni gör det inte lätt för era kunder att kontrollera er. Okej, tack för hjälpen.

17:35

Tack själv.

17:35

Hej då

Info:

Hjälpt av Lina

Tycker att det hela känns så absurt och typiskt storföretag. Jag tror inte att de har som syfte att lura någon att de har ringt eller skickat sms för över 99 kr om de inte har det, men faktum är att det kan alltid uppstå fel och att Telenor då gör det så här svårt för sina kunder att upptäcka felet, är sinnessjukt!

Nu ska jag alltså sätta mig ner och räkna alla samtalsminuter gånger 69 öre plus anslutningsavgift plus om det är från utlandet så är det en annan kostnad. Och sen får man ju inte glömma att det är ytterligare en annan kostnad om man ringt upp telefonsvararen och en kostnad om man varit uppe på wap:en...

Fånge i mitt eget hem

Under hela den här sommaren ska de hålla på och renovera korridoren som jag bor i. Idag är den första dagen då jag är hemma samtidigt som renoveringarna pågår och jag var beredd på att oväsendet skulle väcka mig tidigt, och hade därför öronproppar beredda bredvid sängen. Kunde därför snabbt somna om och vaknade inte förrens vid ett. Då vi har fått ett reservkök i en byggnad långt bort så kan jag inte följa min morgonrutin att äta frukost till en tv-serie, så därför började jag se på tv-serier innan jag skulle bege mig för frukost. Allt det här ledde till att jag nu vid tre hade tänkt ta mig till köket och äta min frukost. När jag kommer ut från mitt rum möts jag att en man med ansiktsmask som håller på med nån stor maskin vid trappan. Jag vänder mig då mot andra hållet (där det också finns en trappa), men där möts jag av ett stort platsskynke. Resultatet blir att jag, lite smått förvirrad, vänder in tillbaka på mitt rum och nu sitter här och funderar på om jag ska knyta ihop lakan och hissa mig ner från fönstret...

Aja, arbetarna slutar nog vid fyra så får äta min frukost då istället. Tur att man har frukt på rummet.

Statist

Skulle du vilja vara med vid en tv- eller filminspelning? Då kan du joina Statistarkivet
som för en liten slant sammanför dig med tv- och filmbranschen. Gå in på deras hemsida för att läsa mer! www.statistarkivet.se

Mycket på en gång

I söndags kväll var Karin, Pontus, Magda och Johanna över hos mig i Åhus och vi grillade och drack gott. Var trevligt även om inte lyckades få igång karaoken och samtliga blev trött redan vi midnatt. Morgonen efter var Magda tvungen att åka redan vid 6-tiden då hon skulle jobba och Johanna hade åkt kvällen innan, så jag, Karin och Pontus fick på egen hand njuta av det fina vädert. Efter frukosten spelade vi en kul match av crocket innan vi åkte till havet och köpte och glass och sedan badade. Trots det iskalla vattnet vande man sig så småningom och vi stannade i ganska länge. (Tyvärr, då jag nu börjar bli förkyld). På vägen hem körde vi inom Robins och köpte pizza som vi åt innan vi spelade en omgång crocket till. Vid halv åtta åkte sedan P & K hem medan jag och Isaac såg på film. När vi sedan skulle lägga oss uppstod ett problem. Isaac brukar i vanliga fall få gå fritt i huset på natten då mamma och pappa ändå har sin sovrumsdörr öppen och hör om nåt skulle hända. Jag kan dock inte ha min dörr öppen då jag sover i ett rum med massa smågrejer överallt som Isaac kan tugga i sig. Under sängen vågar jag inte heller ens tänka på vad som kan finnas och då Isaac gillar att ligga under sängar så hade det inte varit så bra att ge honom möjligheten att vara i det rummet medan jag sov. Jag beslöt mig därför för att sova i mamma och pappas säng och Isaac hoppade glatt upp bredvid mig. Både han och jag upptäcke dock hur enormt varmt det var där (det rum som jag brukar sova i är det kyligaste rummet och det som isaac brukar ligga i är också ett av de kyligare). Både jag och I började därför vända och vrida på oss ganska snart gav vi upp. Jag beslöt mig för att lita på isaac och låta honom gå fritti huset medan jag låg instängd i mitt sköna svala rum. På väg till rummet spydde dock I och jag kände inte att jag ville lämna honom ut uppsikt. Jag lade därför ner ett täcke som jag försökte täcka så att han inte kunde komma in under sängen och sen gick jag till kojs. I hoppade först upp i sängen med mig, men då det är en smal enkelsäng blev det lite väl trångt så snart låg han snällt nere på golvet och vi kunde fortsätta sova. Idag har han inte visat några tendenser på att vara sjuk ut istället är det jag som har rinnande näsa och känner att något är på gång i min hals. Så lägligt inför intervjun till journalistutbildningen imorgon! Dessutom är dte tänkt att jag ska på leslies student imorgon, men ingen av de jag har frågat kan passa isaac och jag vill inte lämna honom ensam i mitt varma korridorrum. Ska försöka få tag min syster som inte svarat i telefonen och sedan kunde eventuellt Johanna mamma, så jag har inte gett upp än.

Tortyr

Igår var jag och familjen på hundutställning i Trelleborg. Kom dit vid halv tio och var där sedan till lite innan fem på eftermiddagen. Hela tiden var vi ute i det fina vädret och träffa underbara hundar och deras trevliga ägare. Det var två andra huskys där som vi inte hade träffat innan och de skilde sig en del från Isaac. Tror att åtminstone den ena av dem dessutom tillhörde dragledet (huskys har olika utseende för om de tillhör drag eller utställning). Allihopa var åtminstone jättefina på sitt sätt och fick bra bedömning från domaren. När vi ställde ut Isaac förra gången hade vi lite problem med att få honom att uppföra sig (han är en rebell som föredrar att göra allt på sitt sätt), men den här gången gick det jättebra under första uppvisningen. Han fick både en 1a (den bästa siffra man kan få), Hederspris (bevis på att det är en utmärkt hund som inte alla som får 1or får) samt ett BIR-pris (Bäst i ras). Han gick sedan vidare till själva finalen (Best in show) där han mötte 14 andra valpar (eller heter det valper?) i andra raser. Där gick det inte lika bra då Isaac vill springa i kapp de som är framför honom när de ska springa efter varandra i en ring. Vi är dock jättenöjda ändå och åkte hem glada i hågen. När vi började slappna av i bilen upptäckte jag det brände rejält i mina armar och ansikte. Väl hemma insåg jag att solen hade bränt mig rejält och då jag hade en kortarmad tröja med V-ringning har jag dessutom en rejäl bonnabränna som ser hemsk ut när jag har linnen på mig!


Syns kanske inte så bra här, men det är en rejäl bränna

I morse var det till att stiga upp tidigt och åka till malmö med päronen i isaac. Mamma och pappa skulle då stiga på bussen till Slovenien medan jag ska passa Isaac i 9 dagar. Ska vara helgen här i Lund med honom och sen åka till Åhus där det finns mer plats och han kan springa fritt i trädgården. När jag skulle få honom att gå upp för trapporna till mig (bor på 5e våningen) började han skrika för full hals (och ni som inte känner till huskys ska veta att de kan skrika som om värsta tortyren pågår). Han vägrade gå upp och bara fortsatte att skrika. Jag fick därför sätta ner alla saker jag bar på och bära upp honom för alla jäkla trappor (och då väger han dessutom en hel del!) och sedan släppa av honom på rummet och springa ner för att hämta alla saker som låg trappan. När han sedan skulle ut och rastas tänkte jag att han kanske kunde gå ner åtminstone, men ack så fel jag hade. Skrikandet började igen och han var stel som en pinne när jag fick bära ner honom. Så de här två dagarna när han ska vara i Lund kommer nog bli roliga när han ska ut och rastas... Får försöka se det som en styrketräning, även om det knäcker ryggen.

Smutsig fr topp till tå och med värkande rygg och fingrar

Jag, pappa och hans farbror Kalle är i fullgång med att sätta upp ett 1,5 meter högt stängsel runt baksidan av våran tomt. Känns bra att arbeta lite, men samtidigt klagar min rygg lite. Det har blivit en del skönhetsfel, men som helhet har det gått riktigt bra. Nu har vi bara lite kvar att göra imorgon och sen är vi förhoppningsvis klara. Dock har det varit två jobbiga dagar och imorgon efter stängselarbetet ska jag på två möten innan jag ska ta mig till lund, sova några timmar och sen jobba tidigt på torsdagen. Kommer nog vara helt död efter det, men behöver pengarna och dessutom är det nog bra att jobba lite och lära sig rutinerna innan det riktiga sommarschemat börjar.

Sedan är det meningen att man ska hinna plugga lite också samt fundera över vilka frågor som kan komma upp på journalistintervjun och vad som kan vara bra att svara. Skulle vara så enormt kul om man kunde lyckas bli antagen. :)

En smärtfri dag

jobbade idag på den avdelning som jag ska spendera resten av sommaren på. var med lite fasa som jag åkte dit, men ganska snart började det faktiskt kännas riktigt bra. Kände att jag hade kontroll på de boende jag plockade upp på morgonen och även resten av dan gick ganska smärtfritt. Fick dessutom äntligen mitt schema som vid första anblick ser ganska skapligt ut. Ett problem är dock att de dagar mamma och pappa ska till irland i augusti och jag skulle passa Isaac, så jobbar jag långa pass mest hela tiden. Får prata med päronen om hur vi ska lösa det.

På jobbet var det en som gjorde smoothie och jag gick därför hela dan och tänkte på hur jag ville ha det. På vägen hem köpte jag därför 1 liter jordgubbar och yoghurt och gjorde sedan banan och jordgubbssmoothie. Jättegott!

Imorgon ska jag till Debaser i Malmö. Hoppas det blir kul. Nu ska jag se ett avsnitt till av Undeclared innan jag kanske ser på någon film.

sten i magen

Jag ska börja med att säga att jag är uppvuxen med att äta överstekt kött och vad det gäller lite smutsiga bestick brukar jag har överseende, men idag åt jag och pappa på ett ställe som vi nog aldrig mer kommer att äta på. Vid Hydro i Åhus ligger det ett gatukök som innan bedrevs av en kvinna och hennes dotter. Det var god mat och ägarna var jättetrevliga. Idag när vi åkte dit upptäckte vi att stället hade fått nya ägare. Maten verkade dock vara den samma så vi beställde varsin kebabtallrik. När vi fick den tyckte jag att köttet såg lite överstekt ut, men tänkte ändå att det var nog ok. Jag gick för att ta ketchup och när den stelnad och mörkröd ringlade sig ut på pommes tyckte jag att även det såg mysko ut, men tänkte ok där med. Jag och pappa gick och satt oss för att äta upp maten och det uppstod total tystnad utöver ett massivt knaprande. När jag tog upp mina bestick såg jag att de var smutsiga. Gaffeln försökte jag skrapa ren med nageln och putsa till med fingrarna, men kniven var så rälig att jag tillslut gick och bytte. Jag gick igenom hela högen med knivar, men hittade inga rena så tillslut fick jag ta den som var minst smutsig. Pappa tvingade i sig hela sin portion med kommentaren att nu vet man vart man inte ska gå igen, medan jag fick kämpa för att få i mig ens hälften. Både köttet och pommes var så enormt över stekta/friterade att det var som att tugga sten. Ketchupen smakade dessutom som om den stått framme i solen i 20 år non stop. Nu sitter jag hemma igen med rejäl magont. Aldrig mer "Daisy's fastfood" som stället hette. *urk*

vart tog orken vägen?

Skulle kunna skriva mängder om min resa till paris, men kan inte hitta någon ork till det. är totalt orkeslös. tror jag behöver någon drastisk förändring på min vardag. allt är så trist och går fel. jag blev i och för sig kallad till intervju för journalistutbildningen, men det känns som att jag redan nu vet at jag inte kommer att gå vidare därifrån. sedan är det allt med läskurs och uppsats som jag inte kommer någon vart med och hela sommaren kommer troligen vara ett helvete för renoveringarna i korridoren samtidigt som man ska jobba och skriva klart uppsatsen. den här sommaren borde ha kunnat bli så bra, men iställer känns den väldigt jobbig och jag ser inte särskilt mycket fram emot den.

Dag 2 - Underkänd

Hade höga planer med att både åka till gymmet och plugga på bibblan, men det blev tydligen att kräva för mycket då allt istället brast och inget vettigt alls har blivit gjort. Imorgon blir det inte heller något gym, men då har jag åtminstone bestämt med Karin att vi ska till bibblan och dit kommer jag att cykla till. Sedan ska jag till min bror och hans fästmö på kvällen.

Såg precis färdigt på en tysk film som både fick mig i hög mysfaktor, men också frambringa några rejäla asgarv. Fantastisk film.

Dag 1 - Godkänd

som jag lovat så cyklade jag till gymmet idag. bara att ta sig dit, i stekande sol och never ending uppförsbackar, var som ett träningspass. väl framme fick jag dock reda på att de hade specialschema för att det var pingst så mitt planerade spinningpass var inställt. Jag begav mig därför till gymmet istället där jag i 1hs tid provade på både konditionsmaskiner och ren styrketräning. Kändes bra. Nu ska jag bara se till att hålla det här uppe.

Nya rejäla tag

Efter fem veckors lyckad satsning på ett hälsosammare liv så brakade allt ihop. I ca 1 veckas tid har jag varit ohälsosam och nu känner jag att det krävs drastisk förändring för att få bukt på det hela. Då jag dessutom har ett kort på Gerda som jag bara har använt två gånger ska jag försöka slå två flugor i en smäll. Jag kommer att vara i Lund söndag-tisdag och under dessa dagar ska jag se till att träna varje dag. För att känna press på mig att hålla det så lovar jag att uppdatera här på bloggen och skriva vad jag har gjort.

Fy på mig

så har man inte gjort något vettigt idag heller, om man inte räknar det som vettigt att se på två Morden i Midsomer, en Beck-film och två andra filmer... Har dessutom helt kommit ifrån min hälsosamma satsning.

Måste se till att ta mig själv i kragen!

yey

Känner man sig inte väldigt pepp att läsa en bok till skolan när man redan under de två första sidorna måste slå upp 10 ord? Och då bör det tilläggas att jag ofta hoppar över om det bara är något litet och oviktigt ord som man inte förstår...

Nu ska jag snart iväg på möte hos den militärhistoriska föreningen i krstd, ännu mer pepp på... *not*

nerverna utanpå

Vilka jäkla dagar det här har varit. Först valborg där en hel del hände, sedan försöka plugga till journalistprovet och skriva det, och slutligen ställa ut isaac idag.

Jag och Jessica hade pluggat rätt så bra till journalistprovet och jag kände mig faktiskt ganska säker när jag gick in för att påbörja provet, men då visade det sig frågorna formulerades med allt det där man hade pluggat in och istället krävde svar på konstiga grejer jag inte hade en aning om. De tre suraste exemplena (minns ej exakt formuleringarna men på ett ungefär):

1. Moderaterna försvarsminister Mikael Odenberg avgick pga drastiska nerskärningar. Vad hette hans efterträdare? --> Jag visste att han var moderat, jag visste att han var försvarminister, jag visste hans namn och jag visste varför han avgick, men naturligtvis frågar dem efter hans jäkla ersättare som jag inte hade en aning om vad han heter!

2. SAS råkade ut för allvarliga incidenter med sina Dash-plan. Vem har tillverkat dem? --> Jag visste att det flygbolaget SAS, jag visste vad det var för incidenter och jag visste att det var Dash 8-400 som var drabbade, men hade inte den blekaste om vem som tillverkat dem.

3. Vilken författare vann Augustpriset för bäst barnbok? --> Jag hade varit så duktig och lärt mig både författare, titel och vad boken handlade om som vann det riktiga Augustpriset, men så frågar de om bäst barnbok!

Efter nutidsorienteringen var det tid för att skriva ett referat utifrån en lång artikel. Vi fick 90 minuter på oss och till en början kändes det ganska bra, men sen blev det plötsligt väldigt stressigt och det var precis att jag hann skriva sista meningen.

Efter journalistprovet hämtade jag upp Fia vid tågstationen och vi tillbringade sedan kvällen med att var onyttiga (Fy mig!) och se på film. I morse blev det till att stiga upp tidigt och åka iväg till Looma för att prova ställa ut Isaac för första gången. Jag har hela tiden varit orolig, men ändå tänkt att vi nog skulle överleva det hela. Ca 45 minuter innan vi ska in i ringen stiger Isaac i någon annans hund lösa avföring (som dens jäkla ägare struntat i att ta undan) så att hela hans fot blev helt äcklig. Medans vi försöker få tag på våtservetter börjar Isaac helt plötsligt tugga fradga som bara den. Det bara bubblade på och vi hade inte en aning om vad det berode på! Panik! Vi försöker titta ner i hans hals men kan inte se något, försöker få honom att dricka men det var han måttligt intresserad av. Tillslut ser vi att det blödde vid en av hans valptänder som han ska tappa och vi funderar på om det kunde vara det (även om han har tappat en hel del andra tänder utan att någonsin reagera på det viset). Efter att ha fått i honom lite vatten och några korvbitar så försökte vi dock lugna ner oss då han åtminstone inte verkade döende. Slemmet fortsatte dock att komma och jag fick torka honom runt munnen med jämna mellanrum. (Nu var det ca 15 minuter kvar tills han skulle upp i ringen och han såg ut som en hund med rabies).

Som tur var började fradgan minska till när vi skulle upp, men Isaac visade tydliga tecken på att allt inte var som det skulle då han vägrade gör någonting rätt. Jag fick använda all min kraft för att ens lyckas genomföra hälften av det som domaren bad oss att göra... Vi lyckades dock komma 2a och vinna hederspris ändå. I betygsbedömningen stod det bara positiva ord, men med avslutningen att han behövde ringtränas mera. (Domaren trodde väl att det var ovana och olydnad som gjorde att han misskötte sig så). Tydligen hade domaren även sagt till Isaacs uppfödare att han skulle ha vunnit om han bara hade utfört allt som han skulle.

Vår nästa tur att tävla var som tur var inte förrens 3 timmar senare så då han vi ta det lite lugnt och isaac fick lite tid att komma i från sin smärta. Det två andra tävlingsmomenten ledde till ett 1a pris och ett 2a pris så med tanke på den otur vi hade måste man väl ändå vara jäkligt nöjd med två 2a-priser, 1 hederspris och ett 1a pris! Nu hemma igen verkar isaac må lite bättre (han började dock tugga fradga en gång till på väg till bilen men det gick som tur var snabbt över), men jag är inte på liak topp. Upptäckte att trots att jag suttit med ryggen mot solen, så har jag blivit jättebränd i ansiktet och vid bröstet. Och inte nog med det, men solbrännan i ansiktet är alldeles ojämn och rödfläckig!

Sen ikväll, när jag tänkte att jag skulle få vila min stackars nerver, var det dags för mamma och pappas reseauktion. Det är så att Ölvemarks bussresor auktionerar ut vissa av sina resor på nätet och mina föräldrar ville försöka vinna en resa till Slovenien. Den auktionen skulle vara klar 20.00 i kväll och priste var uppe i 4000 (mamma och pappa hade satt sin gräns på 5000). Vi ville inte trigga upp priset för tidigt så därför fick vi sitta på helspänn och vänta in minuterna. 19.55 beslöt vi tillslut att gå till anfall med 4200. Då direkt lägger hon som hade det tidgare budet, över oss! Vi väntade sedan till 19.57 men direkt kom det bud över oss. Vi var tre stycken som slogs om resan och den sista minuten, 19.59 hann vi tre lägga 6 bud sammanlagt! Snacka om nervöst!!! Priset kom över mamma och pappas grän på 5000, men nu ville vi inte förlora så vi fortsatte. När vi skulle lägga vårt andra bud 19.59 så tänkte vi lägga 5 300 (det förra budet låg på 5250) men då kom det upp en skylt om att man måste lägga över det ledande budet. Mysko tänkte jag, men satsade snabbt 5400. Då såg vi att en av de andra, bara en halv sekund före oss, hade lagt bud på 5300 och tack vare att hon var lite före oss så att vi kunde ändra vårt till 5400 så vann vi slaget när tiden var ute! Snacka om att speldjävulen hade ett starkt grepp om mig!

Nu efter auktionen har jag dock försökt lugna ner mig lite med att titta på filmen Eight below som handlar om huskys (jag såg samma film igår med fia, men den var ändå bra).

Valborg & 1 Maj

Valborg igår. Jag och några vänner skulle till stadsparken i lund och fira. Hade inte varit där tidigare, men fick höra från de i korridoren att man måste åka dit väldigt tidigt för att få plats. Vi begav oss därför dit lite efter nio. Framme upptäckte vi att det redan hade hunnit komma en hel del folk. Vi valde en plats som var lite i utkanten och bredde ut våra filtar. Mindre än en timme senare var vi omringade av folk och hela parken var full av en glädjens atmosfär (med några få undantag). Alla var på topp och vädret var underbart. Ingen av mina kompisar drack sig odrägliga utan jag tycker att vi höll oss till en ganska god nivå. (kanske att någon drack lite mycket i slutet). Vi åt och drack gott och började så småningom sjunga på alla möjliga 90-tals låtar som vi kunde komma på. Dock var vi inte så bra på texterna så det blev oftast bara en mening eller delar av refrängerna. En av oss hade gått hem tidigare men bjudit hem oss till sig så att vi kunde grilla tillsammans. Lät trevligt så glada i hågen packade vi ihop lite innan fem och begav oss till henne. Jag och två andra gick inom netto medan de andra stack i förväg. Vet inte om något hände då som jag missade, men åtminstone när jag kom till den här vännen vägrade hon som bjudit dit oss att umgås trots att vi flera gånger bad henne att komma ut och grilla med oss. Efter ett tag blev vi även utslängda. Partystämningen dog totalt och vi kom överens om att mötas 1,5 timme senare för att vila innan vi tog upp firandet av valborg. Efter den här pausen var vi dock så döda att det blev tv-tittande och prat istället. Var trevligt det med och kanske bra med tanke på att jag idag skulle upp tidigt för att ta mig till Krstd för att delta i 1 maj-tåg. Vi var en hel del som dök upp och jag blev tvingad till att bära SSU:s blytunga fana längst fram i ledet... Det var en konst att hålla den uppe hela vägen samtidigt som man skulle le åt alla man passerade.

Sitter nu hos päronen och ska börja skriva på mitt personliga brev till journalistuttagningen. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, men får hoppas att det löser sig när jag väl börjar.

Krezip

Jag försöker hitta lite ny musik att lyssna på då jag har börjat tröttna på den jag har. Ordnade därför lite olika samlingsskivor och en sång som jag verkligen fastnade för var "All my life" av Krezip. Vacker ballad med myckt känslor men också styrka. Gillar speciellt refrängen som jag tror att vi alla kan känna igen oss i ibland:

Does it ever get any better
Or will I feel this way the rest of my life
I just can't get it together
Now and then I'm losing my mind
I tried to look the other way
To make it through another day
Does it ever get any better

så har det gått

Har enorm träningsvärk i armarna efter flytten igår. Jag måste verkligen se till att börja träna lite mer.

Festen igår var kul, blev dock lite många öl på kort tid och med tanke på flyttningen jag medverkat i, så blev jag väldigt trött. När jag var redo att gå till kojs blev jag dock hindrad av de andra och satt plötsligt på bussen på väg till stan. Vi stack till Wermlands där det var fest på gräset (själva nationsens nattklubb var stängd). Jag snackade lite med några bekanta, men sen stack jag, Helena, Johanna och Erica och köpte skräpmat (dumma mig!) innan vi tog bussen hem. Det blev lite matkrig hos Johanna innan jag tillslut kom i säng.

Idag har jag egentligen bara gjort tre saker: Tvättat (5 maskiner!), sett på massvis av Top Model-avsnitt (kan inte råför att jag fastnat vid det) och pluggat lite. Har nu bara 10 sidor kvar på min första bok till läskursen och uppsatsen. Bara fyra böcker to go... Plus att jag måste börja plugga lite till journalistprovet och sedan ska jag ju snart ställa ut isaac vilket kommer gå skit om jag inte lyckas träna och komma på någon lösning till hur man tämjer ett vilddjur...

Har snart avklarat min 5e vecka i att äta nyttigare och hittills har jag lyckats gå ner varje vecka, men jag är lite orolig för resultatet av den veckan. Har ju både druckit onyttig alkohol och ätit skräpmat... Har dock varit duktig idag och hoppas på att kunna vara det imorgon också.

en annan dag

Idag har varit en ganska bra dag trots en del motgångar. Hjälpte Malin att flytta, blev förbannad när mina farhågor visade sig vara sanna och vårt 8bitars Nintendo, som malin och oscar hade fått låna, är försvunnet. Skulle inte förvåna mig om oscar gett bort det till nån av sina kompisar. Jävla skithög! Jag älskade det spelet och det är nästan omöjligt att få tag på en sådan orginalbox.

Aja, dagen gick vidare och jag lagade mat och tog en dusch innan jag skulle börja göra mig i ordning till johannas fest. Efter duschen insåg jag dock att jag inte hade något att ha på mig då jag ett antal gånger har skjutit upp mitt nödvändiga besök till tvättstugan... Tillslut blev den en orange klänning som jag inte har haft sen somras då jag inte ser särskilt smikrande ut i den... Så typiskt att allt ska ligga på tvätten!

Nä, nu ska jag in till johanna och dricka några pilsner så att jag glömmer bort vad jag har på mig.

...

är så jäkla trött på allt och alla. kanske mest trött på mig själv.

fullt upp

Hemma igen från äventyren i Eskilstuna och Västerås. Eller så mycket äventyr i västerås vra det inte då vi hälsade på morfar och där gick allt som man hade förväntat sig (samma rutiner som varje gång vi är där). Det var dock trevligt att hälsa på Sara och Ash. Saknar verkligen de fina stunder jag och Sara kunde ha i Dublin. När man levde som vi gjorde kom man så nära varandra och delade på glädje och sorger. Nu när vi både är i sverige igen är dte inte riktigt det samma, men ändå trivs jag enormt bra med henne. Ash är även han trevlig och jag hoppas att det ordnar sig med jobb för honom.

Jag hade satt upp som mål att ha läst färdigt den ena boken till uppsatsen/läskursen i söndags men så blev det inte. Har ca 50 sidor kvar att läsa på den, men så fort jag tänker vara duktig blir jag så trött och fastnar med att göra något annat, t.ex. ta en tupplur i soffan.

Fick kallelse idag till Journalistprovet för Lunds Universitet. 247 stycken hade blivit kallade och av dem är det sedan 60 st som kallas till intervju och ca 20-30 st som faktiskt blir antagna till programmet. Känns ju som att man har stor chans...

Dessutom måste jag nu sitta ner med att skriva ett brev om varför jag vill bli journalist och läsa igenom gamla tidiningar så att jag får koll på vad som har hänt ute i världen.

Imorgon ska jag på nämndmöte men har naturligtvis glömt alla papper i lund så jag kommer att komma dit som en byfåne som inte har en aning om vad de pratar om.

småstäder...urk

Tog mig från Lund till Eskilstuna igår. Kan inte klaga på priset för tågbiljetterna då jag enbart behövde betala 70 kr för dem. 2 kr mellan lund-södertälje och sedan 68kr för södertälje eskilstuna... :) Anledninigen till det här enorma billiga priset är Tradera. Jag har sedan tidigare vetat att Sj auktionera ut en del av sina biljetter där, men har aldrig tänkt hur billigt det faktiskt kunde bli att vara med i leken. Genom att ta tåget som gick 7.14 lyckades jag få det för enbart 2 kr!

Framme i e-tuna var det otroligt kul att träffa ash och sara igen. För er som inte vet det så bodde jag och sara tillsammans i Dublin där hon träffade ash. Vi tre flyttade sedan in i en gemensam lägenhet där. När jag åkte tillbaka till Sverige stannade dem kvar i ett extra år och jag hälsade på ett par gånger, men nu var det längesedan jag träffade dem.

Jag har aldrig varit i E-tuna innan, men såg på internet att det skulle vara en ganska stor stad. Det stämde inte. Eskilstuna är en typisk småstad som i och för sig har vissa fina sidor, men som generellt skulle göra mig galen om jag hade bott här. När jag var yngre och bodde vid Kristianstad kunde jag inte snabbt nog fly därifrån och jag har därför svårt att förstå varför man frivilligt kan välja att bosätta sig i sån liten och trist stad.

Ikväll kommer Cecilia över (som vi också lärde känna i Dublin och som även hon nu bor i Sverige trots att hon är från Brasilien eller Ecuador från början). Det ska bli jättekul att få träffa henne och höra hur hon har det. Tydligen har hon lärt sig svenska och håller på med sina sista prov hos SFI. Vi ska ta några öl tillsammans på en pub, men jag undrar om det egentligen finns några pubar här som är öppna på en torsdag...

statist

För ett bra tag sedan anmälde jag mig till ett register över statister, men hörde aldrig något i från dem. Nu, flera månader senare, har jag blivit kontaktad först via mail, sedan telefonsvararen och idag lyckades jag ta ett samtal från dem. Det visade sig att de skulle spela in en reklamfilm den 17 och 18 april. Jag har redan ordnat så att jag ska upp och hälsa på Sara och Ash i E-tuna de dagarna så jag var tvungen att tacka nej, men det hade varit kul att få medverka. När jag fick reda på vad det var för reklam blev jag dock mer tveksam; de ville ha med mig som statist i en reklamfilm för Hemglassbilen! Hm, känner att jag bara skulle spä på fördomarna om överviktiga människor och överdrivet intag av onyttigheter...

Annars har inte mkt hänt idag. Har försökt plugga lite, men inte kommit mer än några sidor in i boken. Jag läser alldeles för sakta och tappar koncentrationen.

Försöker komma i lite bättre form tills sommaren och för tredje veckan på rad har jag lyckats gå ner i vikt. Känns bra och speciellt glad är jag att jag lyckats trots födelsedagsfirande med tårta och alkohol.

Antagning

Hade fest i fredags. Var rädd att det skulle bli totalt misslyckat då det var väldigt många som inte kunde komma, men istället blev det enormt lyckat. Det blev dans, sång och djupa (fylle)samtal. Igår firade jag sedan min födelsedag med familjen. Min bror och hans flickvän dök inte upp, sa att deras bil hade gått i sönder men vet inte riktigt om man kan tro på det. Under natten tvingade jag sedan mig själv att vara vaken för att jag skulle hämta min syster från bussen när hon varit ute och festat. Hon kom dock aldrig då hon bestämt sig för att gå på efterfest...

Idag hade jag tänkt försöka plugga lite, men fastnade vid att kolla på statistiken över antagningen till olika journalistutbildningar. Både i VHS stora statistiska genomgång och Lunds egen står det att 33 stycken blev antagna till deras Journalistprogram och att det bara var 62 stycken som var behöriga som sökte. När vi för ett tag sedan var hos studievägledaren sa hon att de bara tog in 20 stycken och att det var 100-tals som sökte... Frågan är dock vad som menas med "behöriga". Det borde vara de som har de akademiska poängen som krävs, men i och med att det verkar vara ett alldeles för litet antal så kanske det är de som klarat sig igenom alla proven... Hm... Vilket är det? Ska man helt plötsligt börja få hopp om att kunna bli antagen?

Aja, jag har sökt det så vi får se vad som händer. Har även sökt journalistutbildningen i Gbg och Masterprogrammet för Journalistik på Mittuniversitetet. Jag är ju dock inställd på att jag inte kommer in utan istället åker till Australien.

mkt på kort tid

Igår gjorde jag och Karin högskoleprovet. Gick bra, men ändå kan jag inte låta bli att vara missnöjd över att jag ändå gjorde så pass många fel. Får kanske göra om det i framtiden för att försöka förbättra det.

Efter provet hade vi sedan lite festligheter hos Karin. Hon, jag och Lasse gick sedan vidare till Smålands där vakten hälsar "Hej Lisa" och sedan tillägger "Känner du inte igen mig?". Då inser jag att den vakt som jag lagom onykter stod framför, var min CHEF på jobbet!!! Lite jobbigt... Sedan upptäcker jag att en av de yngre killarna som jobbar på samma ställe också var och festade på nationen, tror dock inte att han såg mig.

Jag, Lasse och Karin tog plats vid ett bord och beställde dricka. Musiken var hemsk hiphop och de hade tagit bort Marx-tavlan från väggen, Vad har hänt med Smålands?!? Efter ett tag (där karin hann svepa några för många shots, Lasse drack upp en flaska whiskey och jag sa till bartendern att de borde hänga tillbaka Marx) var vi tillräkligt dragna för att stå ut med musiken och börja dansa. Då plötsligt kommer en tjej fram till mig och kramar om mig. Det var Jonna! En tjej som jag varit nästan bästa kompis med under högstadiet och som sedan svek mig och ignorerade mig under hela gymnasiet. Full som jag var kramade jag dock glatt tillbaka henne och fick hennes tfn. Vi kom överrens om att träffas över en fika för att diskutera igenom allt, men nu är jag inte säker på hur jag ska göra. Hon har mitt nr också så jag låter nog henne ta kontakt med mig om menar allvar. Jag vill bara inte att jag ska göra en "rebecca" igen (dvs, en tjej jag var kompis med på gymnasiet och som svek mig, men på studenten förlät jag henne och vi började bli vänner igen. Då svek hon mig igen). Fast det är ju lite skillnad mellan det som hände mellan mig och jonna och vi ju dessutom lite yngre.

Efter Smålands tog åtminstone jag och karin en taxi hem (lasse cyklade med en tjej han raggat upp och som vi pushade ihop honom med). Tydligen ösregnade det för när jag kom in igen var mitt hår så blött att jag för en kort stund funderade på om jag hade tvättat det. Efter lite tumult slocknade sedan karin på min säng och jag intog soffan.

Idag skulle jag till Isaacs uppfödare och lyckades gå ner till bussen en timme förtidigt. När jag insåg mitt misstag orkade jag inte gå tillbaka upp till rummet så jag åkte in till stan, köpte en tidning och satte mig på Mormors bager. Blev en god pastasallad innan det var tid för skex-bussen till veberöd. Väl hos uppfödaren träffade jag på en jättesöt kille med de mest fantastiska blåa ögon, mörkt hår, fin hud och charm! Han verkade trevligt men sen var han tvungen att gå. :(
Sedan busade alla hundar för fullt (mamma och pappa hade kört dit med Isaac och uppfödaren har 5 andra hundar). Jag fick även lite tips inför utställningen jag och isaac ska vara med på.

Jag kom hem ganska sent och sitter nu helt slut och orkar inte tänka på att jag ska jobba imorgon, och i övermorgon, och dagen därpå... (och troligen träffa på min chef) *suck*

LA el NY?

Idag har jag suttit hela dagen och jämfört priser på olika flyg och vandrarhem på olika hemsidor. Mitt maniska planerande och jakt efter det bästa gör att jag blir galen. Hittar något som verkar bra för att sedan upptäcka några som förstör alltihopa. Hittade t.ex. ett flyg innan som verkade toppen och sen när jag skrev ner informationen om det så jag att man då hade fått till bringa ett halvt dygn på flygplatsen...

Jag har dessutom ett dilemma om jag ska åka till New York med Leslie eller till Los Angeles med Jessica (och ev Karin). Jag vill till både ställena jättegärna, men måste välja. Med tanke på den enorma tid jag har lagt på undersökningen av information runt resandet till LA antar jag att det är ditåt det lutar, men samtidigt skriker mitt hjärta om att det vill till New York!

Det är faktiskt skönt att vad det än blir så bör det bokas snart och jag kan då börja koncentrera mig på att läsa på om den stad det blir och kolla upp olika saker jag vill göra där.

Har försökt börja leva lite mer sunt, trodde att dte skulle bli svårt här i Åhus men det har faktiskt gått riktigt bra. Hjälper nog dessutom att jag har varit så upptagen med allt inför resan och att ta hand om busfröet Isaac.

En bra dag, men ångesten är inte långt borta

Blev till att stanna en dag till i Åhus med familjen. Var faktiskt en trevlig dag som avslutades med familjespel där jag naturligtvis förlorade allt (fast jag gick faktiskt i mål först i det sista loppet av Jägersro men förlorade ändå för att det gått så dåligt i den andra loppen). Mamma vann vilket var kul för henne. Malin blev lite mer deppig av att hennes häst blev diskad precis när den var på väg in i mål.

Imorgon ska jag åka med min syster till Lund under förmiddagen. Kan nog vara bra så att jag verkligen kommer iväg. Man blir så bekväm här. Är faktiskt väldigt trött på plugget just nu och speciellt på den ångest som hela tiden mörkar mina sinnen. Längtar något enormt till Australien även om det också ger mig ångest. Och att tänka på tiden efter Australien ger mig ännu mer ångest... *suck* Varför kan man inte vara 3 år igen och leka på dagis?

Firandet av Pesach

Idag har jag och min familj firat Pesach (judisk påsk). Jag hade gjort mycket av maten, ink matzah-bollar som inte blev så lyckade då vi inte lyckades få tag på det speciella judiska mjölet som man skulle använda. Jag gjorde även vanligt matzahbröd igår kväll, men som under natten hade blivit mjuka (ska vara hårda som knäcke). Sedan ordnade jag till marorna (bittra örter) och Potatis kugel som är som en potatisgratäng på kosher vis (dvs utan mjölkprodukter). Det blev lite mer lyckat även om det sved som bara den i mina ögon när jag rev pepparroten (marorna). Pga stressen hjälpte mamma mig med Charoset som är som en äppelröra med nötter och kanel. Malin gjorde lammfrikadeler och vi slängde in kycklingen i ugnen. Till efterrätt blev det Pepparkakspaj med laktosfri glass.

När Håkan och Linda kom började sedan, så som seden bjuder, berättelsen om varför vi firar Pesach och välsignelser över maten.


Tillslut satt vi där alla med fullproppade magar och då var det dags för Afikoman, dvs att familjens barn letar efter en bit av det osyrade brödet (matzahbrödet) som familjefadern har gömt. Min bror lyckades hitta det och fick därför en strut med drageägg som belöning.

Nu när Håkan och Linda har åkt hem och pappa har åkt till jobbet känner jag verkligen med judarna i de plågor de fick utstå i Egyptien och på färden därifrån. Är enormt trött efter all matlagning men samtidigt tacksam för den mat vi faktiskt lyckats ordna.


Även Isaac tyckte att det var en trevlig men ansträngande dag

Längtan (och viss fasa) till Australien

Pratade med Denise idag som precis har kommit hem från tre veckor "down under", dvs Australien. Blir helt galen av längtan tills jag ska dit! Tänk att få lära sig surfa (även om jag inte yhar något balanssinne alls), få bada med delfiner, åka på äventyr i öknen, se koaler och kängurus och allt annat kul!




Får dock erkänna att jag är lite skraj inför alla otäcka djur som finns där, typ svarta änkan-spindlar, skallerormar och vithajar...



Gud, jag dör nu bara av att se ett foto på den farligaste spindeln i världen... :(

Får istället försöka tänka på de underbara stränderna och allt annat som ska bli så fantastiskt där. Skulle vara kul att få träffa på en tam dingo. (Min familjs förra hund härstammade ju från dingon som är en australiensk vildhund - men som idag även är vanlig som husdjur i australien).