framtidsångest

Igår kväll kunde jag inte somna. Det är nästan klarlagt att jag inte kommer in på journalistutbildningen i lund i år. Alla i min släkt tycker att jag borde ta den i sundsvall istället, men för det första missar jag nästan hela första veckan där och deras schema är fullspäckat den veckan (känns inte som att jag skulle få världens bästa start) och dessutom vill jag inte bo i sundsvall i ett år och det är mycket annat som jag mycket hellre vill göra. Men samtidigt får jag sådan enorm ångest över att jag inte kan bestämma mig för vad exakt som jag ska göra istället. känns som att tiden bara flyger iväg och om jag ska resa bort så måste jag ordna det snarast. Funderar på att arbeta på kibbutz i Israel i 3 månader, åka till kuba igen på brigad i 3 veckor i vinter, åka med rosa bussarna i sydamerika, bo och åka runt i australien och/eller nya zeeland, bosätta mig i sthlm ett tag och ta något dåligt jobb där, åka till new york i ett par veckor... Som ni ser, mycket jag vill men omöjligt med allt. Sedan är det problemet med boende. Om jag inte studerar i lund får jag inte bo kvar i korridoren och det känns så jobbigt att behöva flytta. Tänkte dock att jag ska försöka ta tag i läskursen och uppsatsen så kan jag kanske ordna med poäng så att jag kan bo kvar ändå. Om läskursen kan bli bokförd som förra terminens poäng och uppsatsen som denna terminen så skulle det funka. Problemet är att faktiskt få uppsatsen och läskursen gjorda. Hittills har jag bara lästa ut 1 bok och nästan en till. Har då alltså tre jobbiga böcker kvar som jag sedan ska skriva om. efter det ska jag då alltså skriva en stor jäkla d-uppsats, jobba så jag har råd med hyra samt åka iväg på mina äventyr? Känns lite naivt att tro att jag ska lyckas med allt det...