Snart flyr jag landet

Nu stänger jag av datorn och sen hörs vi inte båt mer under 11 dagar. Åker nämligen till Hollywood och Los Angeles imorgon och hoppas få träffa på några kändisar. :)

Resväskan är packad och rummet ser värre ut än någonsin då jag i panik letade igenom minsta vrå efter min reseguide och adapter. När jag väl legat och krälat i damm, rotat igenom hela garderoben och vänt upp och ner på alla möbler, så hittade jag tillslut de två saknade föremålen. De låg i resväskan... Lite typiskt mig.

Nu hoppas jag emellertid att jag har lyckats få med det mesta, men antagligen kommer jag ha glömt hälften.

Den kvävande ångan

Jag har aldrig förstått charmen med ångbastu. Ihopp om att komma underfull med det positiva som alla andra verkar finna med denna uppfinnning brukar jag göra några tappra försök att gå in i den ångbastu som badhuset i Kristianstad har. Men så fort jag har tagit några steg in och dörren stängs bakom mig får jag klaustrofobisk panik. Det känns som att den fuktiga hetten går ner i lungorna och täpper till och inte blir det bättre av att jag inte ser om det står någon eller något bredvid mig. Det hela brukar slutar med att jag snubblandes vänder om och försöker hitta dörren ut till friheten och det saknade syret.

Det var därför inte för inte som jag idag fick ångest och illamående när jag skulle tvätta. Fläktsystemet hade nämligen lagt av att fungera i den lilla källarlokalen och när jag klev in där kom det därför tät dimma på mina glasögon och den fuktiga värmen tog ett fast grepp om mig. Tillskillnad från i badhuset kunde jag dock inte vända om då jag behövde få min tvätt tvättad innan jag imorgon åker till de förenta staterna. Lite desperat försökte jag sätta saker emellan de två dörrarna som är ivägen för den friska kvällsluften. Hjälpte inte mycket då det var vindstilla och alla turktumlare och torkskåp gick på högtryck. Värst blev det när jag var tvungen att hänga in och sedan ta ut alla kläder från torskåpen som är längst in i lokalen. Kände mig fruktansvärt illamående och tittade efter närmsta papperskorg om nöden skulle kräva ut sin rätt.

Klarade mig som tur var helskinnad ur tvättstugen men vek mig nästan dubbel efter syre och friskluft när jag väl kom ut därifrån.

beslutsångest

jag har skjutit min framtid på framtiden länge nog och satt mig nu ner i ett försök att bestämma mig för vad jag ska ägna det kommande året åt. Huvudalternativen är Australien & Nya Zeeland som jag då skulle åka runt och jobba i under 6-7 månader. Jag skulle då flytta hem mina möbler till päronen och säga upp korridorrummet. Det här äventyret är något jag har velat göra länge, men samtidigt måste jag erkänna att jag har börjat känna mig lite för bunden för att säga upp min lya o lämna allt och alla i ett halvår.

Mitt andra alternativ är att behålla korridorrummet och under hösten jobba och åka till New York för att sedan januari-april åka och jobba på Kibbutz i Israel. Två resemål jag också gärna vill till. Är dock lite osäker på om Kibbutzen är lite väl mycket slavarbete då man tydligen arbetar varje dag mellan 5.30-15. Dessutom funderar jag på vad det är för andra människor som åker för att jobba på Kibbutzer. Israel är ju ett land som vänstermänniskor ofta avskyr och högermänniskor älskar, men samtidigt har Kibbutzerna en kommunistisk tradition...

Två alternativ som jag kan se både positivt och negativt med. Just nu luter det nog dock åt det andra alternativet, men då behöver jag någon kompis som har lust och möjlighet att åka till New York i en vecka eller lite mer i höst. Något som kan bli svårt då nästan alla mina kompisar kommer plugga och nog ha svårt att ta ledigt så lång tid.

Kan någon hjälpa mig att bestämma!

med fickplunta löser sig allt

bröllopet gick tillslut bra och förhoppningsvis kan allt gå tillbaka till det normala

Min familj - den mest störda

Min familj måste vara den mest störda i sverige. min bror gifter sig imorgon, min mamma blir grinig på några smågrejer och plötsligt är allt uppblåst till enorma propotioner där alla är arga på alla och där min mamma säger att hon inte tänker gå på min bror, hennes sons, bröllop! Det här över några fåniga småsaker! Det är så typiskt min familj och speciellt min mamma. Minns att det var liknande när min syster tog studenten att det var nära att det inte skulle bli nåt firande där och det var nångång jag skulle ha födelsedagsfest där det blev storbråk bara nån timme innan alla msk skulle komma och jag begav mig jätteledsen i från huset.

Hoppas dock att det här med bröllopet ska sluta lika dant som de andra gångerna, nämligen att det tillslut blir firande även om det är lite sura miner.

framtidsångest

Igår kväll kunde jag inte somna. Det är nästan klarlagt att jag inte kommer in på journalistutbildningen i lund i år. Alla i min släkt tycker att jag borde ta den i sundsvall istället, men för det första missar jag nästan hela första veckan där och deras schema är fullspäckat den veckan (känns inte som att jag skulle få världens bästa start) och dessutom vill jag inte bo i sundsvall i ett år och det är mycket annat som jag mycket hellre vill göra. Men samtidigt får jag sådan enorm ångest över att jag inte kan bestämma mig för vad exakt som jag ska göra istället. känns som att tiden bara flyger iväg och om jag ska resa bort så måste jag ordna det snarast. Funderar på att arbeta på kibbutz i Israel i 3 månader, åka till kuba igen på brigad i 3 veckor i vinter, åka med rosa bussarna i sydamerika, bo och åka runt i australien och/eller nya zeeland, bosätta mig i sthlm ett tag och ta något dåligt jobb där, åka till new york i ett par veckor... Som ni ser, mycket jag vill men omöjligt med allt. Sedan är det problemet med boende. Om jag inte studerar i lund får jag inte bo kvar i korridoren och det känns så jobbigt att behöva flytta. Tänkte dock att jag ska försöka ta tag i läskursen och uppsatsen så kan jag kanske ordna med poäng så att jag kan bo kvar ändå. Om läskursen kan bli bokförd som förra terminens poäng och uppsatsen som denna terminen så skulle det funka. Problemet är att faktiskt få uppsatsen och läskursen gjorda. Hittills har jag bara lästa ut 1 bok och nästan en till. Har då alltså tre jobbiga böcker kvar som jag sedan ska skriva om. efter det ska jag då alltså skriva en stor jäkla d-uppsats, jobba så jag har råd med hyra samt åka iväg på mina äventyr? Känns lite naivt att tro att jag ska lyckas med allt det...

Varför är det så svårt?

Jag har precis kommit hem från en fantastisk vecka i Sthlm.