Igår flyttade jag!!!
Hade ställt väckarklockan på halv sju då Statoil där vi skulle hyra släp öppnade 7.00. Kunde dock inte sova särskilt bra utan bara vände och vred på mig. Väl uppe kände jag mig rejält trött och frusen. Drog dock på mig mina framlagda "flyttkläder" (ett par ljusblåa, söndriga, för korta och jättefula jeans samt min gamla Dunnes-tröja som lagerarbetarna i affären egentligen skulle ha). När jag kom ut från mitt rum möttes jag av pappa som hade vanliga snygga kläder och jag fick genast ångest. Hade jag gjort fel som klätt mig efter min bild av hur en flyttjobbare klär sig? Pappa drog dock på sig en blå arbetsväst med målarfärgsfläckar och kände mig genast inne i gemet igen. Vi åkte iväg till Statoil där vi fick det finaste släpet. Tyvärr funkade dock inte vänsterblinkers och vi var nära att få världens ruckel istället men det lyckades ordna upp sig. Hemma igen drog vi igång att få in alla saker i släpet och återigen fick jag ångest men den här gången för att det var så enormt mycket jag skulle ha med mig till mitt lilla korridorrum. Skulle jag få plats med allt och behövde jag verkligen allt? Efter mycket arbete som resulterat i att jag var varm och mamma frusen (hon satt i morgonrock i köket medan jag och pappa lastade på alla saker och därmed lät både ytterdörrarna stå öppna i det minusgradiga vädret...) tog jag och farsgubben igen oss lite innan det bar iväg mot Lund. Mamma och pappa i framsätet och jag och Theia (vovven) i baksätet körde och hämtade upp min syster Malin och hennes vardsrumsbord (som jag skulle överta). Vi lyckades ta oss in på innergården och slapp därför ta upp sakerna för spiraltrappan. Skönt det, men ändå enormt jobbigt att få upp allt till 4e våningen. Soffan var värst och när vi äntligen andades ut efter att ha fått upp den för alla jäkla trappor visade det sig att min dörringång var för smal för den!!! Visade sig dock att man kunde ta av de små fötterna på den och att vi då lyckades knåpa in den. Efter några timmars hårt arbete var allt inne i rummet, men i världens oreda. Vi tog då lunch och körde in till Lund City och åt mexikansk mat. Malin försvann sedan då hon hade tid hos frissan innan hon skulle på bal. Påvägen tillbaka till mitt korridorrum var min mamma lite gnällig så vi släppte av henne på Nova där hon kunde gå i affärer medan jag och pappa meckade upp tv-bord, databord, datastol och få ordning på alla de tekniska apparaterna. Konstigt nog visade sig Ikea vara lättast att få ordning på medan det blev mycket svärande åt Jysk och Eko's saker. Vi fick även nytta av att ha mamma på Nova då mitt snygga duschdraperi visade sig vara för kort och vi hade ingen scartkontakt till dvd:n. Vid fem åkte pappa för att hämta mamma och då hade hon köpte både åt mig, men glömt draperiet i affären efter att hon hade betalt det! Ajja, ska dit och hämta det imorgon.
Tillbaks i rummet fortsatte jag och pappa och höll på medan mamma satt i soffan och såg på tv. Pappa skulle hjälpa mig att få upp en tavla, men det visade sig vara omöjligt på betongväggen då man inte får borra och de speciella hängarna för betongväggar var för svaga. Efter flera försök och synliga hål (hjälp, jag kommer få problem när jag flyttar därifrån!) gav vi upp, men upptcäkte att den andra väggen var en vanlig gipsvägg. :)
Det rådde fortfarande totalt kaos i mitt rum men klockan var nu över sex på kvällen och vi kände alla att vi behövde komma ifrån det. Vi begav oss därför hemåt igen med en avstickare på maxi där vi köpte kex och ostar för att belöna oss själva åt det goda arbete vi gjort under dagen. Väl hemma var vi dock alla så trötta att vi bara satt uppe i någon timme innan vi skildes och åt och exempelvis jag fick ta plats i gästrummet.
Sammanfattningsvis kan jag säga att det känns jättebra att ha fått dit alla mina möbler och hela dagen idag när jag har jobbat har jag bara längtat dit för att få ordningen på allt. Jag har även haft världens träningsvärk vilket var så bra när man jobbar på ett äldre boende med tunga lyft och så... Jag träffade på en del av de jag ska dela korridor med och de verkar alla supertrevliga. Blev även väldigt glatt överraskad av att Pontus från min klass plötsligt dök upp. Tydligen bor han i den fina delen av min våning. Vilket sammanträffande! Imorgon ska jag dit på egen hand och försöka få ordning på allt samt sno ett frysfack då någon hade snott mitt. Kommer nog bli lite läskigt att sova där första natten helt själv...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
hehe, hjälpsam mamma du har...
typsikt det där med soffan, får ångest bara jag tänker på det. när jag läser din blogg nu får jag ont i magena v längtan till jag själv ska flytta.....
Sen förstår jag aldrig varför folk ska klaga på ikeas saker. jag har aldrig haft problem att montera ihop det, inte ngn annan jag känner heller. dock förvarnade jag dig med jysk. ajja, lycka till imorgon och det ska bli skit kul att komma på tisdag!!!!
Skicka en kommentar