Bryta ihop? Nej, det får vänta

Har lyckats ta mig igenom chockbeskedet (och nej, det var ingen som hade dött som tydligen vissa trodde) och känner mig faktiskt starkt av det hela. Tentan går dessutom bra trots att jag borde känna mig jäkligt stressad. Tror att det som gör att jag inte har så stor ångest över dne här tentan är delvis att det är en jätterolig uppgift och dels att vi faktiskt får en möjlighet att ändra det som blivit helt fel efter att vi har redovisat.

I helgen ska jag till Västerås och hälsa på släkten. Finns tusen roligare saker att göra, men känns ändå viktigt. Speciellt i och med att jag hörde att Gerd hade blivit mycket sämre. Vet inte hur jag skulle klara ett dödsfall till... Min pappa skulle dessutom gör en liten laseroperation för några dagar sedan, men när han kom det visade det sig att han behövde en mycket större så nu går han hemma och har ont och väntar på provresultat om det de fick skära bort var ofarligt eller innehöll cancer... Borde jag bryta ihop? Nej det får vänta tills efter tentan. Vägrar tänka på något annat. Nu ska jag återgå till det roliga och ignorera allt annat.