torsdag 13 mars 2008

Är jag den enda som inser att ingen är oskyldig?


Något jag aldrig har förstått är varför den svenska (även resten av världens?) vänsterrörelsen är så otroligt emot Israel och så otroligt pro-arabvärlden. Först av allt får jag väl klargöra att jag instämmer i en stor del av den kritik som riktar sig mot Israel om att de ockuperar Palestinsk mark och att de bygger en stor ny "Berlinmur" på det palestinska området som gränsar till Israel.

Jag kan delvis förstå att muren byggs då det råder en så stor okontrollerbar terrorism vid området, men om Israel nu finner muren som en bra lösning (vilket i och för sig innebär kollektiv bestraffning mot alla de oskyldiga palestinierna) så kan de väl åtminstone bygga den på sin egen mark!

Tillbaks dit jag började så anser jag, efter år av umgänge i vänsterkretsar, att vänsterrörelsen är alldeles för svartvita i sitt tänkande om Israel-Palestina-konflikten. Israel är den helt igenom-onda fienden som förtrycker och plågar de stackars palestinierna. De palestinska självmordbombarna och raketer är okej då de är i en desperat situation som kräver desperata medel. Det som det däremot sällan pratas om är alla självmordbombare och raketer som exploderade när exempelvis Israel hade utrymt hela Gazaremsan och norra Västbanken. Israelerna hade naturligtvis från första början inget där att göra, men nu när den israeliska militären tillslut tar till våld för att få bort alla ockupanter så får de ingen positiv respons alls. Israel utrymde i ett försök att få till fred, men istället fortsatte självmordbombarna och raketerna från palestinierna. Likaså har det varit varje gång fredsavtal har varit på gång.

Vänstern kritiserar ofta, med all rätt, hur israeliska soldater har skjutit mot ambulanser (då de påstått att terrorister och befunnit sig där) men något jag aldrig har hört någon av dessa vänstermänniskor att kritisera är när självmordsbombare går in i en skola med judiska barn och spränger upp alla i sin närhet. Hur kan man någonsin acceptera ett sådant dåd? Jag förstår ilskan mot Israel, speciellt då deras styre är demokratiskt valt av folket och därmed har folkets stöd i sitt förtryck av palestinierna, men hur blir det okej att mörda barn som inte är det minsta inblandade i Israels agerande gentemot Palestina? (Tillskillnad från Palestinierna skickar inte Israelerna ut sina barn för att delta i kriget)

När det just gäller konflikten mellan Israel-Palestina så kan jag som sagt förstå en hel del av kritiken mot Israel, men jag önskar verkligen att man kunde vara lite kritisk mot Palestina också. Ingen är helt oskyldig och man kan inte acceptera vad som helst.

En annan sak som gör mig riktigt orolig och oförstående är de vänstermänniskor som stödjer Hamas i den interna konflikten mellan dem och Fatah. Hamas är extremisternas gruppering som applåderar när självmordbombarna spränger barn i luften och som vill utrota judarna och staten Israel från Mellanöstern och istället införa en islamisk stat. Fatah är även dem starkt kritiska till Israel, men förespråkar fred och en viss kompromissanda. Om man bortser från Hamas våldshandlingar så kan jag inte heller förstå hur man som socialist kan hålla på ett parti som vill anlägga en stat styrd av islamistiska lagar! För socialister har det länge varit en grundkärna att stat och religion inte ska föras samman, men nu håller man helt plötsligt på ett parti som vill låta religionen fullständigt styra en stat!

Något annat jag inte kan förstå är det accepterande som finns för islam. Som socialist och ateist är jag kritisk till alla religioner. Jag tycker dock att det är intressant att studera de olika och har därför sett hur det finns religioner som är humanare än andra. Många människor har idag en felaktig bild av islam som en extremistisk religion trots att den egentligen inte är mycket värre än exempelvis kristendomen om man jämför de religiösa källorna. Det som skiljer dem mycket åt är dock att det finns en sådan stor mängd troende muslimer som tar sin skrift väldigt bokstavligt och blandar in en kultur som är väldigt kvinnoförtryckande och hatisk i största allmänhet.

Jag vet att det är långt ifrån alla muslimer som är extremister, men det jag inte kan förstå är att den svenska vänsterrörelsen inte riktar någon kritik alls mot den ändå ganska stora del av muslimsk befolkning som just är extremister. Hur kan exempelvis feminister kritisera den patriarkala samhällsordningen som råder i Sverige, samtidigt som man hurrar och celebrerar palestinierna som tvingar "sina" kvinnor att bära slöja och täckande kläder. Hur kan man hålla på Hamas som vill ha en islamistiskt styrd stat och därmed införandet av lagar som att en kvinna inte har något självbestämmande?

JAG FÖRSTÅR VERKLIGEN INTE!?!?

Jag har flera gånger ställt dessa frågor till mina socialistiska kamrater och ibland får jag skrämmande svar som att exempelvis sprängningen av skolbussar är bra, men oftast får jag en plädering om allt det onda Israel har gjort. Saken är bara den att jag är mycket väl medveten om all skit Israel har gjort och det är inte kritiken mot dem som jag ifrågasätter, utan det är det fullständiga samtycket till allt extrema muslimer gör?


1 kommentar:

Larry Lindbaum sa...

Håller med dig mångt och mycket i det du skriver. Det finns en väldig dubbelmoral bland vänsterrörelserna, speciellt med tanke på hyllandet av Islam och hur "fredlig" och "jämställd" den religionen är.
Dessutom, varför engagerar man sig så mycket i just Israel-palestina konflikten? Vad är det som gör den så himla intressant? Varför inte ägna lika stor kraft åt tjetjenernas frigörelse gentemot ryssland eller Tibets vs. Kina?
Dessutom, det som Israel gör och som resten av världen anser vara grova övergrepp, är bara försvarsåtgärder. Palestinierna (och resten av arabvärlden) är en bunt antisemiter.