Efter mina tre operationer med följande komplikationer och efter att ha fått en nål instucken genom min rygg in i lungsäcken två gånger så kan jag inte längre se på sjukvårdstv-serier på samma sätt. När de t.ex. opererar på Greys anatomy brukade jag innan mest tycka att det var spännande och fascinerande, men nu har det blivit mkt mer verkligt för mig. Jag inser den smärta patienterna känner när de vaknar upp. Hur jobbigt det kan vara att vara beroende av syrgas och rädslan över att operationen kanske inte lyckades. Hur det är att ständigt få genomgå nya tester för att gång efter gång få höra att resultaten var negativa.
Jag mår mycket bättre nu, men än finns minnena kvar av de hemska stunder jag gick igenom. Minnen av hur jag grät av smärta, hur allt kändes hopplöst. Troligtvis kommer dessa minnen blekna så småningom, men just nu ger det mig ett nytt perspektiv på sjukvård. Jag hoppas att allt det negativa jag gått igenom slutligen ändå har gjort mig till en mer förstående och bättre människa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar