när ska jag lära mig att man faktiskt inte kan lita på någon? men blev så invaggad i trygghet att jag faktiskt trodde att det var sant. var gång jag visade tvivel blev jag lovad, men nu visar det sig mycket riktigt att det inte blir så. jag har förståelse som vanligt, men ändå kan jag inte låta bli att bli rejält besviken. hade varit lättare att acceptera om jag inte hela tiden hade blivit försäkrad att det skulle bli av. besvikelsen börjar bytas ut mot ilska...